Djurtransportör

Åkeri

För att transportera och sköta djur krävs särskild kompetens. Kravet bygger på EU-förordningen om skydd av djur under transport EG nr 1/2005.

Den förare som utför djurtransporter av hästar, nötkreatur, får, getter, svin eller fjäderfä inom ekonomisk verksamhet måste enligt lag ha ett kompetensbevis. Transportören får inte anlita förare som saknar kompetensbevis för att genomföra djurtransporter. Djurkompetensbeviset gäller inom hela Europa och är inte tidsbegränsat, men kan återkallas om du döms för allvarlig överträdelse av djurskyddslagen. TYA är av Jordbruksverket en ackrediterad utbildare som får arrangera utbildning på alla djurslag som kräver kompetensbevis.

chicken coops producing happy chickens

Ny djurhälsoförordning (AHL)

Den 21 april 2021 börjar EU:s nya djurhälsoförordning gälla inom områden som djurhälsa och smittskydd.

AHL står för Animal Health Law och är ett samlingsnamn för den nya djurhälsoförordning som beslutades i EU 2016. Mottot inom AHL är att förebygga i stället för att bota och syftet med förordningen är att förbättra djurhälsan.

Den nya förordningen ska tillämpas fullt ut fem år efter att den trädde ikraft, vilket blir i april 2021.

Den nya förordningen är som en ramlagstiftning för djurhälsoområdet och kommer ersätta ett antal förordningar, direktiv och beslut som i dag reglerar djurhälsa och smittskydd.

Läs mer på Jordbruksverkets webbsida.

Djurtransporter - kvalitetssäkrade (Lantbrukets djur) 10050

Utbildning

För att få ett djurkompetensbevis krävs utbildning för de djurslag som ska transporteras. Utbildningslängden varierar mellan olika EU-länder.
I utbildningen för att erhålla ett kompetensbevis får du lära dig mer om:

  • Regelverk
  • Fordon och transport
  • Djurslag och beteende
  • Säkerhet och smittskydd

Du hittar TYAs djurtransportskurser här.

Ett får ser in i kameran

Fortbildning

Djurkompetensbeviset gäller inom hela Europa och har en tillsvidaregiltighet under förutsättning att du inte döms för någon allvarlig överträdelse av djurskyddslagen.

I utbildningen ingår:

  • lagstiftningen på området
  • djurfysiologi – fysiologiska behov och beteenden, till exempel tecken på stress
  • djurhantering under transport
  • hur körsättet påverkar djurs välbefinnande
  • akutvård för djur
  • säkerhet för dem som har hand om djuren

Du kan gå din fortbildning hos någon av det de godkända utbildningsanordnare som har tillstånd från Jordbruksverket. Du kan läsa mer om TYAs DKB-kurser på kurssidorna. På Jordbruksverkets hemsida hittar du en förteckning över godkända utbildare.

Du kan läsa mer om djurkompetensbevis och transporter av djur på Jordbruksverkets hemsida under fliken Djur.

Tappat kortet?

Har du gått en utbildning hos TYA för att transportera djur och blivit av med ditt kompetensbevis och behöver ersätta det ska du:

  1. Skriv ett mail där du uppger ditt personnummer och ange Djurkompetensbevis som ämne.
  2. Skicka mailet till info@tya.se.
  3. Invänta svar och betala sedan in 185 kr till bankgiro 262-9160. Som referens anges ditt personnummer, namn samt Djurbevis.
  4. Efter mottagen betalning skickas ett nytt kompetensbevis till dig.
Arbetsförhållanden vid slakttransport av grisar

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tillsammans med forskare vid Lunds universitet och University of Melbourne, och i samverkan med TYA, undersökt svenska chaufförers och grisars välfärd vid lastning och avlastning i samband med slakttransport. I Sverige transporterar varje år ett hundratal chaufförer ca 2,5 miljoner grisar till slakt. Oftast används specialbyggda trevåningsfordon med en total kapacitet på ca 200-300 slaktgrisar, vilket innebär en hög tyngdpunkt och osäkrad last. Chaufförerna ansvarar för grisarna under lastning, körning och avlastning.

Läs mer

I studiens olika delar medverkade mellan 11 och 20 chaufförer och ca 4720 grisar. Arbetsmiljö och djurvälfärd studerades bland annat genom registrering av chaufförernas fysiska arbetsbelastning, arbetsförhållanden, drivningsmetoder och grisarnas beteende. Därefter undersöktes effekten av en kortare utbildning. Nu finns resultaten gällande arbetsförhållanden hos chaufförer publicerade i en vetenskaplig artikel, se länk längre ner.

Resultaten visar att chaufförerna hade tillit till den egna arbetsförmågan och ett stort arbetsengagemang. Arbetsförhållanden varierade, både mellan chaufförer och arbetsmoment. Över hälften av deltagarna rapporterade om besvär i knän, axlar och ländrygg. Höga lyft av armar under de aktiva momenten lastning, lossning och tvätt indikerade belastning på axlar, och kraftig framåtböjning av ryggen i slutet av lastningen och i början av avlastningen vid arbete i fordonets nedersta plan indikerade hög belastning på ryggen. Brister i utformningen av gårdars utlastning såsom dålig belysning, felaktiga proportioner eller avsaknad av utlastningsrum med skydd från vind och solljus uppgavs öka risken för knäproblem på grund av svårigheter att lasta grisar. Det innebar även sämre möjligheter att upptäcka smutsiga, sjuka eller skadade grisar.

I studien framkom även att chaufförerna upplevde svårigheter att kommunicera med såväl lantbrukare som officiella veterinärer. Stress rapporterades som en följd av en variation mellan officiella veterinärers bedömningar och konflikter med lantbrukare vid avvisande av sjuka eller skadade grisar. Upplevd konkurrens mellan åkerier, svårigheter att följa samtliga regelverk samt tidspress förekom. Tvätt av fordon uppgavs ibland registreras som rast, och företeelser såsom en oväntat lång pålastningstid ökar risken för att bestämmelserna kring kör- och vilotider eller maximal transporttid av grisar bryts. Detta är exempel på konflikter mellan säkerhet och praxis.

Åkerier är underleverantörer till slakterier och hamnar därigenom ibland i en besvärlig situation. Det är svårt för enskilda chaufförer att påverka krav på ökad effektivitet i produktionskedjan eller konkurrens mellan företag. För att möjliggöra en god djurhantering och därmed minska risken för stress hos grisarna och en för hög belastning hos chaufförerna bör lantbrukare se till att gårdens utlastningsdel möjliggör en lugn och systematisk lastning, och slakterierna bör erbjuda välfungerande tvätthallar och tillsammans med åkerier utforma kontrakt som förebygger risker. Såväl djurhållare, transportörer, officiella veterinärer som slakterier behöver uppnå en samsyn på hur transportarbetet ska utföras.

Mer information om projektet och länk till publikationen.

Handbok för djurtransporter

På djurtransporter.nu kan du ladda ner Handbok för djurtransporter som pdf.

Tre kossor ser in i kameran

Regler

Reglerna om Djurkompetensbevis finns angivna i rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport.

Vill du veta mer?

Webbsidan djurtransporter.nu är drivs av TYA och Jordbruksverket och är en informationskälla för dig som vill veta mer.

360-film: Patrik djurtransporter

Den här filmen är en så kallad 360-film och visar hur lastning och lossning av djur går till. 360-tekniken fungerar allra bäst med vr-hjälm men man kan också använda muspekaren för att snurra runt i filmen.

Kontaktperson

Henrik Färnbo

Projektledare

08-734 52 27

henrik.farnbo@tya.se

Dela