Detta är Flygteknikprogrammet – fem viktiga fakta
Om du är nyfiken på teknik, framtidens transportmedel och vill jobba praktiskt med flygplan och helikoptrar finns ett givet gymnasieval: Flygteknikprogrammet.
Läs mer om yrket, vad som ingår i utbildningen och vad som väntar i framtiden
1. Detta är Flygteknikprogrammet
En gymnasieutbildning där man får chansen att bli flygmekaniker. Det kan vara bra att veta att det också finns en eftergymnasial utbildning med samma namn.
Den kan man läsa på yrkeshögskola, YH, om man vill utbilda sig vidare till flygtekniker.
Flygteknikprogrammet varvar teori med praktik. En stor del av utbildningen utförs i skolans hangarer och verkstäder. Redan under utbildningen får du jobba med flygplan, som till exempel SAAB 340.
Flygteknikprogrammet på gymnasienivå finns bara på sju platser i landet. Därför har man så kallat riksintag, vilket betyder att det inte spelar någon roll var du bor. På vissa av skolorna finns det internat.
2. Det här får du lära dig
Exakt hur undervisningen är upplagd varierar mellan olika skolor. Men generellt kan man säga att de gymnasiegemensamma ämnen som matte, svenska, religion och så vidare varvas med flygämnen. Du får bland annat lära dig om flygtekniska konstruktioner, flygfarkostens funktion, tekniskt underhåll samt teknisk felsökning och reparation.
På praktiken ute i hangaren får eleverna träna på att utföra olika arbeten på flygplanen, som exempelvis att byta däck eller inspektera motorernas inlopp. Du kommer att få erfarenhet av både kolv- och jetmotorer på flygplan likväl som på helikopter. Intern praktik och arbetsplatsförlagt lärande på lämpliga företag ingår som en del av utbildningen.
3. Detta kan du göra efter studenten
Efter godkänd utbildning och genomförda praktikår har du de kunskaper som krävs för att arbeta som flygmekaniker. Då arbetar du med bland annat underhåll och reparation av flygplans- och helikopterdelar.
Flygsäkerheten är alltid i fokus. Det innebär att det förekommer både mindre, daglig tillsyn och omfattande översyner som kan ta flera veckor.
För att arbeta som flygmekaniker krävs certifiering enligt EASA, som är EUs byrå för flygsäkerhet. Redan på skolan har du möjlighet att examineras i moduler enligt de EASA-certifikat som krävs och efter cirka ett års praktik som mekaniker på en certifierad verkstad kan du ansöka hos Transportstyrelsen om ett EASA-certifikat.
Det innebär att du kan arbeta utomlands, både inom EU och på andra håll runt om i världen, om du skulle vilja.
En del elever som har gått på Flygteknikprogrammet väljer att studera vidare på YH, för att bli flygtekniker.
5. Måste man plugga vidare?
En väldigt skön sak med att bli myndig och ta studenten är att man blir vuxen och får bestämma själv. Och nej – du måste inte. Efter gymnasiet kan du börja jobba direkt. Men du kan plugga vidare om du vill.
En viktig förändring som träder i kraft från höstterminen 2023 är nämligen att alla yrkesprogram kommer att vara högskoleförberedande.
Tidigare fick elever på yrkesprogram läsa utökat program eller använda det individuella valet eller programfördjupningen för att uppnå grundläggande behörighet.
Det kommer fortfarande att gå att välja bort den grundläggande behörigheten om man inte vill ha den.
5. Så ser framtidsutsikterna ut
Det är redan idag brist på flygteknisk personal, dessutom har vi stora pensionsavgångar framför oss, vilket gör att mycket kompetens riskerar att försvinna.
TYA har tagit fram en rapport som visar att 88 procent av de tillfrågade företagen har behov av att anställa flygmekaniker de närmaste tre åren. Flygtekniker är också väldigt efterfrågade, liksom flygplåtslagare.
För dem som har en gymnasieutbildning bakom sig är chanserna till jobb stora, och utvecklingsmöjligheterna många.
Flygläraren Jimmy: Ett fantastiskt yrke för teknikintresserade.
Han kom ut i arbetslivet precis efter 9/11 – vilket var en ödesdiger tid för flyget. Men Jimmy Nordén har aldrig ångrat sitt val och efter 22 år i yrket utbildar han nu framtidens flygmekaniker och-tekniker.
– De som pluggar och jobbar för det brukar lyckas men det är viktigt att man vet vad det är för utbildning man söker, säger han.
Läs resten av intervjun här
Nuförtiden är Jimmy Nordén en av instruktörerna på Edströmska i Västerås. Där finns Flygteknikprogrammet för både gymnasiet och yrkeshögskolan. Men innan dess har han bland annat drivit eget företag i branschen – en flygverkstad – och arbetat på olika företag och flygbolag både i Sverige och i Europa. Han har också avancerat och blivit teknisk chef.
– Man kan klättra långt med den här utbildningen, som också ger stora möjligheter till arbete utomlands, säger han.
Ingen dag är den andra lik.
Den första inblicken i flygbranschen fick Jimmy Nordén som liten, tack vare sin låtsasfarfar som arbetade inom flyget i Ljungbyhed.
– Jag har alltid haft ett teknikintresse och jag tyckte väl, på den tiden, att det var lite häftigt med flygplan och att vara i den miljön. När jag praoade i nian fick jag möjlighet att vara där i Ljungbyhed och senare fick jag ett sommarjobb i fyra veckor. Då kom jag in i jobbet och sedan har det bara fortsatt.
Ödet griper in
Ibland blir det dock inte som man har tänkt och när Jimmy Nordén hade studerat vidare till flygtekniker efter gymnasiet så inträffade terrorattacken mot World Trade Center den 11 september 2001, lagom till examen.
– Efter terrorattacken blev det anställningsstopp ett tag eftersom folk slutade att flyga. Men jag hade stor tur eftersom jag fick jobb på en verkstad i stället för på ett flygbolag. De hade många olika typer av flygplan och jag fick en bred erfarenhet och mycket ansvar, så det blev en väldigt bra start för mig trots allt.
Efter det har livet och karriären fört Jimmy Nordén i många olika riktningar.
– Det roligaste på den tiden var att ingen dag var den andra lik. Ibland fick man hämta passet och ge sig av till ett annat land för att hjälpa till med något flygplan som måste funka. Det var action hela tiden och jag har fått lära mig otroligt mycket längs vägen.
Viktigt med ordning och reda
En sak som dock är sig lik överallt och verkligen präglar flygbranschen handlar om att hålla ordning och reda.
– Jag gillar det väldigt mycket och för att bli bra i det här yrket måste man ha ordningssinnet med sig.
Vad ska man annars tänka på om man blir intresserad av den här utbildningen?
– Mitt budskap till ungdomar är att de ska veta vad de söker när de söker utbildning. Tag reda på så mycket information ni kan, en del tror felaktigt att man blir pilot till exempel. Jag märker ofta att det finns bristfällig information från studievägledare.
Idag undervisar Jimmy Nordén åk två och tre i flygämnena gasturbin och flyglagstiftning. Samma ämnen undervisar han också yh-eleverna i, liksom ämnet propeller.
– Jag är också kvalitetschef för skolans tillstånd som vi har gentemot Transportstyrelsen för att utbilda flygtekniker. Mitt jobb är att se till att vi efterlever de regler som styr verksamheten, de ser likadana ut i hela Europa.
“Det är mycket plugg”
Jimmy Nordén framhåller att Flygteknikprogrammet visserligen innehåller en del praktik men att det i grund och botten är en teoretisk utbildning.
– Det är mycket plugg, praktiken får man ute i arbetslivet och det måste man vara inställd på. Det krävs en hel del för att klara sig igenom utbildningen. Men det viktigaste är att man har ett genuint intresse för teknik, säger han och fortsätter:
– Jag tycker också att det är viktigt att viljan och intresset kommer från eleven själv, inte från föräldrarna, vilket vi ibland märker. Jag vill också uppmana unga att verkligen anstränga sig under utbildningstiden, ingenting kommer att bara serveras till dem. I gengäld får man ett riktigt bra yrke, som kan innehålla roliga utmaningar och variation livet ut.
Hör Jimmy berätta mer i poddavsnittet ”Vill du ha en framtid inom flygbranschen?”.
Denise och Felicia tror på en ljus framtid
Denise Fernros tågpendlar från Dalarna till gymnasiet i Västerås varje morgon. För henne är Flygteknikprogrammet ett steg på vägen till drömmen om att bli ingenjör.
– Jag har fått lära mig att bli mer noggrann och hur jag fungerar i svåra situationer, säger hon.
Varje morgon klockan 05.00 ringer klockan hemma i Söderbärke, en by som tillhör Smedjebackens kommun i Dalarna. Resan till Edströmska gymnasiet i Västerås tar 1 timme och 40 minuter. Men Denise Fernros klagar inte.
– Enda gången det är jobbigt att pendla är när tågen inte går eller när de blir försenade. Men annars går det hyfsat bra. Vi är tre stycken från klassen som åker samma tåg så vi kan hjälpa varandra med skolarbeten eller bara sitta och prata.
Läs hela intervjun med Denise och Felicia
Kul i hangaren
Denise Fernros går andra året och har hängt i garaget i sitt föräldrahem och mekat så länge hon kan minnas. Hon uppskattar all den praktiska undervisningen i skolan.
– Det är kul när vi får vara ute i hangarerna och verkstäderna. Det är också roligt när de provkör SK 60:n (ett tvåmotorigt skolflygplan, som har varit stommen i all flygträning för piloter inom Försvarsmakten sedan 1960-talet).
Hon sökte Flygteknikprogrammet för de goda möjligheterna i arbetslivet, både inom flyg och i andra yrken.
– Om man vill bli flygmekaniker eller tekniker är det en jättebra utbildning. Men min personliga dröm är att så småningom plugga vidare och bli ingenjör.
Noggrannhet och säkerhet
Det är viktigt att vara organiserad och ha koll på verktygen, det är ett budskap som förmedlas dagligen av lärarna. På Edströmska gymnasiet ligger var sak på sin plats. Det är förstås av praktiska skäl. Men också för att noggrannhet är avgörande ur ett säkerhetsperspektiv. Om man reparerar flygplan och helikoptrar får ingenting gå fel.
– Man får lära sig saker här som man inte kunde ha lärt sig någon annanstans. Inte bara flygkunskap utan även om hur man blir mer noggrann och hur man fungerar i svåra situationer, säger Denise Fernros.
Vill jobba med flygplan
Felicia Blom tredje året i samma skola som Denise Fernros. Hon hade ingen större erfarenhet av att meka innan hon började på gymnasiet och sökte Flygteknikprogrammet främst för att hon gillade blandningen av teori och praktik.
– Jag ville inte gå en linje som bara var teoretisk, som samhälle eller natur. Och jag visste att jag ville jobba med flyg när jag blev vuxen. Inte för att jag egentligen är superintresserad av flygplanen i sig, mer av själva jobbet med dem.
Felicia Blom flyttade hemifrån när hon började på gymnasiet. Flyttlasset gick från Tåsjö, som ligger i Ångermanland och även gränsar till Lappland, till Västerås. Där bor hon nu inneboende i ett stort hus.
– Det är kul att få bo på egen hand och vara mer självständig men det är såklart jobbigt att bo så långt ifrån familjen, 120+ mil tur och retur är inte direkt en resa man kan ta på en helg.
Ser ljust på framtiden
Det Felicia Blom har tyckt mest om i utbildningen har varit kompositkurserna.
– Det är jätteintressant och komposit är verkligen något som jag kan tänka mig att jobba med i framtiden.
Hon är absolut öppen för att testa att jobba utomlands efter utbildningen och ser allmänt ljust på framtiden.
– Jag tror att det finns bra möjligheter till jobb. Man kan ju också utbilda sig vidare. Om tio år tror jag att jag jobbar som flygplanstekniker eller kanske med helikoptrar.
En dag på jobbet med flygplåtslagaren Martin
Martin tänkte först bli flygtekniker men bestämde sig för att satsa på flygplåtslageri när han kom ut till arbetsplatsen och upptäckte detta kreativa, roliga hantverksjobb. Martin jobbar med helikoptrar och just den här dagen blir det
- Nitning Avmallning
- Genomgång av verktyg
- Valsning och klippning
- Demontering av panel
Plåtslagare - det kreativa yrket inom flygteknik
Det är ett okänt yrke som få känner till. Någon specifik utbildning finns inte i Sverige idag. Men behovet är stort och för Martin Andersson har valet att bli flygplåtslagare lett till en stark yrkesidentitet och en vardag full av kreativ problemlösning.
– Sedan är det extra roligt att man håller på med något som är lite ovanligt, säger han.
Utanför verkstäderna hos Patria Helicopters AB, ett stenkast från Arlanda, glider en polishelikopter allt närmare tills den elegant landar på en helikopterplatta precis utanför ett av verkstadens fönster. Det är en uppseendeväckande syn för den ovane och det dånar över hela området. Men det är inget som stör Martin Andersson där han står och nitar en komponent inne i verkstaden.
– Nej, jag är så van, jag hör det knappt, säger han och skrattar. Han har arbetat som flygplåtslagare i 12 år och är vid det här laget specialiserad på helikoptrar. På Patria servar man och reparerar just polishelikoptrar och man arbetar även med norska försvarets helikoptrar.
Noggrannhet är A och O
Ordning och reda och fokus på säkerhet präglar arbetet. Martin Andersson inventerar sin verktygsvagn, där en mängd olika verktyg ligger perfekt uppradade, varje dag.
– Man måste ha ett ordningssinne. Vi får inte slarva, det kan i förlängningen riskera människoliv, säger han och fortsätter:
– En sak som är viktig i det här jobbet handlar faktiskt om att kunna rannsaka sig själv: “har jag verkligen gjort allt rätt, enligt de instruktioner och manualer som finns?”.
Samtidigt är det den lite friare delen av arbetet som flygplåtslagare som Martin Andersson uppskattar allra mest.
– Om man till exempel ska byta en panel så finns det förstås en instruktion och en standard för hur det ska se ut när det är färdigt: vilka nitar och vilket tätningsmedel, vilken färg man ska använda, kantavstånd till hål och så vidare. Men vägen att komma dit, i vilken ordning man ska ta isär, det får man fundera ut själv och det är en stor del av konsten i det här yrket.
Känner stor yrkesstolthet
Yrkesstoltheten är stor i kåren, det är mer än “bara ett jobb” att jobba som flygplåtslagare, menar Martin Andersson, som också tycker att titeln är lite missvisande.
– Vi står inte och formar så mycket längre. Det handlar mer om att få olika delar att passa ihop. Och de delarna är dyra, allt man tar i kostar från tio tusen kronor upp till en halv miljon. Om man ska borra 300 hål i en sådan komponent så vill man inte göra fel, så det krävs en enorm koncentration.
Hur kom du in i yrket?
– Jag pluggade till flygmekaniker och siktade väl på att bli flygtekniker. Det är ett problem, att alla tror att de ska bli flygtekniker. Men när jag väl kom ut och började se mer av jobbet så tyckte jag att det här med flygplåtslageri var så mycket mer intressant och kreativt. Jag fick bli lärling här på firman och det är så det går till, man kommer in som lärling och får lära sig av de andra flygplåtslagarna.
Hur lång tid tar det att lära sig yrket?
– Jag hade ju en bra grund att stå på men ärligt talat, från början tänkte jag att det här verkar för komplicerat. Men man får börja med enkla saker och lära sig allt eftersom. Efter ungefär tre år började jag göra riktig nytta men man blir aldrig fullärd, säger han och lägger till:
– Varje jobb är som en tävling. Känslan när du klarar det – det är som att gå i mål.
Martin Andersson tipsar: Tre egenskaper för en bra flygplåtslagare
- Grundintresse. Det krävs att du gillar att meka och att fundera över kreativa lösningar på problem.
- Extremt tålamod. Man måste planera noga och får inte slarva, “gör om- gör rätt” är en ledstjärna.
- Handlag. Har du känsla för att arbeta med verktyg? Perfekt!
Drömjobbet för den som är nyfiken, noggrann och händig
Många som pluggar på Flygteknikprogrammet ser kanske vidare studier till flygtekniker framför sig. Men den som tar examen har kompetens att få jobb direkt – som flygmekaniker.
-Jag vill verkligen lyfta fram mekanikerna. De utför ett väldigt viktigt jobb som branschen har stort behov av, säger Kristina Bao på ST Engineering Aerospace Solutions.
Läs hela intervjun med Kristina Bao
I jobbet som HR-chef möter Kristina Bao många flygmekaniker ute i den stora, luftiga hangaren och i verkstäderna i Arlandastad strax utanför Stockholm.
Men inte lika många som hon skulle vilja. Behovet av arbetskraft är skriande stort.
-Vi är ett specialiserat företag och våra mekaniker är oerhört skickliga. De jobbar mest med de flygplanskomponenter som sitter runt motorerna och delar av vingarna. Vi skulle behöva anställa fler men det är svårt att hitta kvalificerade sökande, säger Kristina Bao och fortsätter:
-Den kategorin som är mest åtråvärd hos oss är mekaniker med plåtslagarprofil. Vi jobbar med plåt men också med komposit. Det är ett framtidsmaterial inom flyget.
Brist på flygteknisk personal
Brist på flygteknisk personal är ingenting unikt för ST Engineering Aerospace Solutions. Så ser det ut generellt i flygbranschen. Det finns drygt 40 certifierade underhållsverkstäder i Sverige, och antalet flygmekaniker och flygtekniker ligger på runt 2,000 totalt. Många lämnade yrket under pandemin och framöver väntar pensionsavgångar.
Enligt en undersökning som TYA har gjort (Trendindikatorn Flyg 2022) uppger 88 procent av företagen att de har behov av att anställa flygmekaniker de närmaste tre åren. 74 procent planerar att nyrekrytera flygtekniker under samma period. 75 procent av företagen uppger att de har svårt att rekrytera flygplåtslagare. Samtidigt upplever 55 procent av företagen ett underskott på tillgänglig personal.
Kristina Bao klarar just nu sin bemanning genom inhyrda konsulter från olika håll i världen. Men hon skulle gärna anställa fler nyutexaminerade studenter.
-Jag tror att skolorna har ett viktigt jobb här, om att informera ordentligt om just mekanikeryrket, så att det inte bara blir fokus på flygteknikerna. En duktig elev som kommer till oss från gymnasiet har en mekanikernivå som gör det enkelt att fortsätta att lära upp vederbörande.
Efterfrågad och specifik kompetens
Egenskaper som Kristina Bao och hennes kollegor i branschen letar efter både när det gäller mekaniker och flygplåtslagare handlar om att man ska vara intresserad av jobbet, nyfiken på att lära sig mer samt ha det “rätta handlaget”.
-Det finns en stor del av hantverk i jobbet. Speciellt inom plåtslageri eller som kompositmekaniker, där handlar det mycket om att ha en känsla i händerna. Många som är lite konstnärligt lagda jobbar otroligt bra med både målning och lackering av de här komponenterna.
Kristina Bao hoppas på en utveckling där fler motiverade elever i åk 3 söker sig till hennes och andras mekaniska verkstäder för att arbeta efter skolan.
-De som kommer från gymnasiet kommer vi att lära upp på plats, det kan ta lång tid innan du får jobba självständigt på grund av stränga regelverk inom flyget. Men du får en väldigt specifik kompetens som är efterfrågad över hela världen, samtidigt som du gör en stor insats för flygsäkerheten globalt.
Därför är flygplåtslagare mitt drömyrke
Jobbet som flygplåtslagare har tagit Michael McKenna ut i världen. Hans kompetens är enormt efterfrågad – inte minst här i Sverige. Dessutom har han gjort karriär utan någon lång och dyr utbildning.
Läs hela intervjun med Michael McKenna
Han är inte överdrivet intresserad av flygplan. Faktum är att Michael McKenna inte ens gillar att flyga. Däremot har han alltid gillat att jobba med händerna, bygga och se hur något kan skapas från ingenting. Detsamma verkar gälla för många av arbetskompisarna på golvet på ST Engineering Aerospace Solutions, som ligger ett stenkast från Arlanda utanför Stockholm. Det är en mekanisk verkstad där man reparerar och underhåller flygplansdelar eller flygplanskomponenter som det egentligen kallas.
Goda karriärmöjligheter
Michael McKenna lyfter fram tre anledningar till varför han älskar sitt jobb. För det första är det varierande.
– Man får arbeta på alla typer av flygplan, stora som små och även på helikoptrar.
För det andra kan man ta chansen att arbeta på olika ställen i världen.
– Jag har jobbat så långt borta som i Colombia och över hela Europa. Behovet finns och jobbet och materialen är desamma överallt.
Den tredje anledningen till att Michael McKenna älskar sitt jobb handlar om de goda karriärmöjligheterna.
– Det finns många olika vägar att gå inom flygbranschen och det går definitivt att göra karriär utan att lägga tid och pengar på en lång universitetsutbildning.
Michael McKenna är i dag produktionschef men karriären startade 1994 på irländska Shannon Aerospace, som är en del i Lufthansa Group, ett nätverk av verkstäder med tillhörande utbildningar.
– Det var egentligen lite slumpartat att jag kom in i det här yrket. Jag bodde på Irland och hade väl ingen särskild målbild men så började jag på Lufthansa och det har jag aldrig ångrat, säger Michael McKenna.
Eftertraktade på arbetsmarknaden
Inom flygbranschen råder det brist på både flygtekniker och flygmekaniker. Men allra mest eftertraktade är just flygplåtslagare. I en undersökning som TYA har gjort (Trendindikatorn Flyg 2022) framgår det att 75 procent av de tillfrågade företagen upplever en brist på flygplåtslagare. Ett problem är att det inte finns någon regelrätt utbildning i Sverige. Men en bra grund är att gå Flygteknikprogrammet på gymnasiet. Har man det rätta handlaget så kan man efter det bli upplärd på ett företag som ST Engineering. Enligt HR-chefen Kristina Bao är det också ett stort plus om man gillar att mecka och kanske redan jobbar med komposit, plåt, målning och lackering.
– Då skulle man kunna lära sig att bli plåtslagare. Vuxna som har någon form av mekanisk erfarenhet har en jättemöjlighet att utbildas. De kan träna upp en hantverksskicklighet och göra en stor insats för flygsäkerheten i världen.
Fem anledningar till att Flygteknikprogrammet är ett framtidsval
För den som gillar teknik, är noggrann och bra på att jobba i team är Flygteknikprogrammet ett bra gymnasieval. Branschen har redan idag ett stort behov av arbetskraft och det kommer inte att minska eftersom pensionsavgångar är att vänta.
Fem anledningar att välja flygteknikutbildningen
Här är fem anledningar till att en utbildning inom flyg är en bra investering i ditt barns framtid:
- Mångsidigheten i utbildningen är stor.
Efter gymnasiet kan man titulera sig flygmekaniker och det är ett ansvarsfullt jobb med många olika uppgifter. Man kan exempelvis arbeta med underhåll, tillsyn, reparation och utveckling. - Man får arbeta med ny teknik.
Flygbranschen är en högteknologisk bransch. Mycket är på gång inför framtiden och för den teknikintresserade finns goda möjligheter att få vara visionär! - Bra karriärvägar
Flygteknik på gymnasienivå ger högskolebehörighet. Exempelvis kan man plugga vidare på yrkeshögskola och bli flyg- och helikoptertekniker. Vill man så finns det också möjligheter att bli flygtekniker inom Försvarsmakten och att bli flygingenjör på högskolenivå. - Behovet är stort.
Det är redan idag brist på flygteknisk personal. Det är en oumbärlig yrkesgrupp som möjliggör att flygplan och helikoptrar kan lyfta. Motiverade, duktiga unga personer med gymnasiekompetens kommer att bli varmt mottagna på arbetsmarknaden. - Möjligheter till arbete internationellt.
En stor fördel är att flygbranschen är global. För den som är intresserad av att testa att jobba i något annat land så finns stora chanser att vidga vyerna efter studenten.
För dig som älskar teknik och utmaningar så är den här branschen för dig. Möjligheterna är oändliga. En utbildning inom flygteknik öppnar upp mängder av karriärmöjligheter över hela världen.
Möt våra ambassadörer
Hej förälder!
Flygteknikprogrammet - filmer
Inriktningar
- Flygmekaniker och flygtekniker arbetar bland annat med underhåll, tillsyn och reparationer av flygplan, helikoptrar och dess komponenter. Jobben finns hos de civila flyg- och helikopterbolagen, Försvarsmakten, inom flygindustrin eller på fristående flygtekniska verkstäder. Skillnaden mellan flygmekaniker och flygtekniker är att tekniker har längre utbildning och får ta ett större ansvar i arbetet.
- Du kan också välja att arbeta som plåtslagare där arbetsuppgifterna varierar från mindre reparationer på komponenter till större arbeten på både flygplan och helikoptrar. Det förekommer även nytillverkning av plåtdetaljer efter ritning och ingår arbeten med kompositmaterial.
- Är du intresserad av el och hydraulik kan du arbeta med detta som mekaniker och tekniker, men också läsa till El- och avioniktekniker på Yrkeshögskolan.
- Som flygplatstekniker ansvarar du för att allt fungerar på den mindre flygplatsen. Det kan handla om att kontrollera säkerheten, tanka, lasta och lossa flygplan.
- Som lastare på en större flygplats arbetar du med att lasta bagage och gods in och ut ur flygplanen. Arbetsuppgifter kan också vara att avisa flygplan samt att kontrollera att pushback (att flygplanet skjuts bakåt) sker korrekt
Hitta din skola
Utbildningar finns på gymnasiet och yrkeshögskola på åtta orter i Sverige. Hitta skolan närmast dig på utbildningskartan.
Bli flygplansmekaniker – och helikoptermekaniker
Som flygmekaniker arbetar du på ett flygbolag eller i en fristående underhållsverkstad. Flygmekaniker arbetar i huvudsak med tillsyn, service och rutinarbeten på både flygplan och helikoptrar. Som certifierad flygmekaniker kan du även jobba utomlands.
Vanliga arbetsuppgifter är:
- underhåll och reparationer
- mindre tillsyn av motor, luftintag, bromsar och däck
- fylla på bränsle och syrgas, före och efter flygning
Du kan välja att läsa till flyg- eller helikoptermekaniker på gymnasieskolans flygteknikutbildning. Efter gymnasieexamen kan du börja arbeta som mekaniker.
Efter cirka 1 års praktik som mekaniker på en certifierad verkstad kan du ansöka hos Transportstyrelsen om ett certifikat som gäller i hela Europa och stora delar av övriga världen.
Titta på filmer om flygteknik
Bli flygplanstekniker – och helikoptertekniker
För att bli flygtekniker behöver du särskild gymnasiebehörighet och läsa vidare två år på Yrkeshögskolans flygteknikerprogram. En flygtekniker arbetar precis som mekanikern med underhåll, tillsyn och reparationer men flygteknikern har större ansvar och utför mer avancerade uppgifter.
Vanliga arbetsuppgifter är:
- underhåll och tillsyn
- reparationer av flygplan, helikoptrar och flygplansmotorer
- nytillverkning av flygplan och flygmotorer
- felsökningar, inspektioner och kontroller
Vill du läsa till flyg- eller helikoptertekniker så kan du välja att göra det på två sätt:
- Du läser på Yrkeshögskolans flygteknikerprogram 2 år
- Du läser distansstudier själv och tentar av
För att bli certifierad flygtekniker kräver Transportstyrelsen cirka två års betald praktik, som genomförs som flygmekaniker. Efter det kan certifikat sökas som gäller i hela Europa och stora delar av världen.
För båda alternativ krävs praktik under tiden.
Behörighet till flygteknikerprogrammet
Grundläggande behörighet
Du är behörig att antas till en yrkeshögskoleutbildning om du uppfyller något av följande:
- Har en gymnasieexamen från gymnasieskolan. Till detta räknas bland annat Flygteknikutbildningen på gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning.
- Har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i punkt 1 ovan.
- Är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning.
- Genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra dig utbildningen.
Särskilda förkunskaper/villkor
Kurser
Lägst betyget E/3/G i följande kurser eller motsvarande kunskaper
Teoretiska kurser som finns på fler program
- Engelska 6, 100p
- Matematik 2, 100p
- Svenska 2 eller Svenska som andraspråk 2, 100p
- Fysik 1a/A eller Naturkunskap 1a/A
För att bli certifierad flygtekniker kräver Transportstyrelsen ytterligare cirka två års praktik, som vanligen genomförs som fIygmekaniker. Oftast får man lön under ”praktiktiden”.
Bli flygplåtslagare
Plåtslagare är en inriktning som inte kräver någon specifik utbildning, även om det är en stor fördel att vara flyg- eller helikoptermekaniker i grunden. Det finns flera sätt att komma in i yrket. Den vanligaste är att en flygmekaniker eller flygtekniker visar gott handlag med plåtarbeten och lär sig hantverket på arbetsplatsen. Du kan också söka dig till detta jobb om du har erfarenhet från närliggande yrken, som plåtslagare, finsnickare eller verkstadsmekaniker. Det är viktigt att du är noggrann, fingerfärdig och kan läsa ritningar. Arbete med kompositmaterial förekommer också alltmer.
Vanliga arbetsuppgifter är:
- nitning och borrning
- reparationer av plåtskador
- nytillverkning efter ritning
- bockning av plåt, svetsning och lödning
Det finns ingen specifik flygplåtslagarutbildning i Sverige i dag. Flygteknikutbildningen på gymnasiet går igenom grunderna i plåtslageri, men hantverket lär du dig när du kommer ut i arbetslivet.
Caroline lagar Black Hawk-helikoptrar
Läs hela intervjun med Caroline Söderqvist
Någonstans hemma i Mjölby har Caroline Söderqvist en guldmedalj för vinsten i Yrkes-SM 2016. I dag jobbar hon som flygplansplåtslagare på flygflottiljen i Linköping.
Det blev inte drömjobbet som stridspilot, men Caroline Söderqvist har ändå hamnat helt rätt. Som flygplansplåtslagare har hon helikopterflottiljens Black Hawk-helikoptrar i sin hand.
Caroline är inte bara flygplansplåtslagare, hon faktiskt svensk mästare i flygteknik. Under Yrkes-SM testas deltagarna i moment som reparationsarbeten, elfelssökning, daglig tillsyn och komponentbyte, och det var under tävlingarna 2016 som intresset för plåtslageri väcktes.
– När vi kom till plåtmomentet var det en äldre kollega som såg att jag hade handlaget och tänkte att ”det ska vi fånga upp”. Jag fick sedan gå bredvid en erfaren plåtslagare och lära mig yrket på arbetsplatsen.
Blev åksjuk
Caroline är i dag en fullfjädrad flygplansplåtslagare och jobbar på Försvarsmaktens Helikopterflottilj i Linköping. Hon sköter om enhetens Black Hawk-helikoptrar, helikopter 16, men även helikopter 15. I jobbet ingår saker som nitning och borrning, reparation av plåtskador, nytillverkning efter ritning och bockning av plåt, men också svetsning och lödning.
– Egentligen ville jag bli stridspilot, men när jag väl kom upp i luften insåg jag att jag blir åksjuk av att flyga ha ha. Det här är mycket bättre.
Utbildad flygtekniker
Det finns ingen specifik utbildning för att bli flygplansplåtslagare i Sverige. Caroline utbildade sig till flygmekaniker på gymnasiet och sedan vidare till flygtekniker på yrkeshögskolan.
– Det är ett ovanligt jobb och många plåtslagare har gått samma väg som jag och blivit upplärda när de väl kommit ut i arbetslivet.
Vilka egenskaper ska man ha för att passa bra som flygplansplåtslagare?
– Det är bra om man har en kreativ ådra. Ingen dag är den andra lik. Det kommer hela tiden nya problem som måste lösas. Det är viktigt att vara noggrann, kunna läsa ritningar och ha en känsla för detaljer, säger Caroline som knappt hållit i en skruvmejsel när hon började på gymnasiet.
Vad är det bästa med jobbet?
– Att jag får jobba med händerna, att det är kreativt och att det känns som att det hela tiden finns nya saker att lära sig. Det är också roligt att ingå i ett arbetslag. Du jobbar aldrig själv på en helikopter. Vi är ett team och vi hjälper varandra.
Bli El- och avioniktekniker
Att arbeta med el och avionik i flygbranschen innebär allt från enklare reparationer och installationer till mer komplicerade uppgifter. Arbetet sker ofta i trånga utrymmen som hjulbrunnar och maskinutrymmen. Det är viktigt att du kan jobba både självständigt och i samarbete med andra, att du är noggrann och förstår vikten av kvalitet och säkerhet.
Vanliga arbetsuppgifter är:
- Felsökning
- Underhåll av kablage
- Installation av elsystem
- Arbete med flyginstrument
Du lär dig grunderna om el och avionik på flygteknikutbildningen på gymnasiet. Vill du bli certifierad tekniker ska du gå Yrkeshögskolans program till El- och avioniktekniker.
Bli flygplatstekniker
Att arbeta som flygplatstekniker på den mindre flygplatsen innebär ett ansvar för att allt fungerar på flygplatsen och att passagerarna får en säker flygtur.
Vanliga arbetsuppgifter är:
- kontrollera säkerhet
- lastning och lossning av flygplan
- vinterfälthållning av bana och plattor
- beredskap att släcka bränder och rädda liv
Så blir du flygplatstekniker - studieupplägg och kunskap efter examen
För att bli flygplatstekniker väljer du en transportutbildning på gymnasiets fordon- och transportprogram. Där lär du dig också om transporter av gods, transportsystem och logistik. Under kurserna erbjuds du möjlighet att ta B-körkort och C-körkort, yrkesförarbevis (YKB) och får dessutom utbildning i hjullastare och truck. Utbildningen ger dig en bred kompetens som gör dig anställningsbar över hela världen. Flygplatsteknikutbildningen är riksrekryterande och finns på Tegelbruksskolan i Klippan och på Timrå gymnasium.
Studieupplägg/kunskap efter examen
Studierna ger kunskap om olika arbetsområden på en flygplats och förmåga att utföra de olika arbetsuppgifterna på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Flygplatsens fordon ska kunna framföras på rätt sätt. Likaså krävs en förståelse av hur verksamheten påverkar miljön på och runt en flygplats.
Eleverna har möjlighet att utveckla kunskaper om de nationella och internationella regelverk som styr verksamheten, och förmåga att arbeta utifrån dessa. Arbetet kräver en förmåga att skapa goda relationer med kunder och medarbetare, samt förmåga att kommunicera på det sätt yrket kräver, på både svenska och engelska.
Utbildningen omfattar även transporter av gods, transportsystem och logistik. Under kurserna erbjuds möjlighet att ta B-körkort och C-körkort, yrkesförarbevis (YKB) och utbildning i hjullastare och truck.
Utbildningen finns idag på två orter – Timrå i norr och Klippan i söder. Båda skolorna har riksintag, vilket innebär att alla kan söka till programmen, oavsett var man bor i landet
Specialisering/vidareutbildning
Från och med 2019 ger Fordons- och transportprogrammet en grundläggande högskolebehörighet, som krävs för vidare studier.
Bli Lastare
Att arbeta som lastare innebär ett ansvar för att allt bagage och gods hanteras säkert och lastat på och av flygplanen.
Vanliga arbetsuppgifter är:
- Lasta på bagage
- Lasta av bagage
- Avisa flygplan vid minusgrader
- Ansvara för puschback av flygplanen
- Manövrera gater vid ankomst och avgång
- Lasta och lasta av fraktgods
Det krävs ingen specifik gymnasieutbildning för att bli lastare. Du får internutbildning för att klara jobbet.
Du ska vara minst 18 år och ska ha genomfört en gymnasieutbildning eller ha en utbildning som enligt arbetsgivaren bedöms som motsvarande. Du ska ha körkort i klass B och har du klass C är det mycket meriterande.
Här finns din framtida skola!
Hitta din utbildning inom flyg- och helikopterteknik.
Sju orter med riksintag till gymnasiet och fem orter med Yrkeshögskola. Klicka på namnet för länk till skolans webbsida.
- Gymnasieutbildning
Arvidsjaur
- Yrkeshögskola
Luleå
- Gymnasieutbildning
Sigtuna/Arlanda
Johan Willgard är utbildningsledare och ansvarig för flygteknikutbildningen vid Arlandagymnasiet, Aircraft Academy of Sweden.
Flygbranschen har drabbats hårt av pandemin, hur ser framtiden ut för de som söker flygteknikutbildningen?
– I vanliga fall finns det alltid jobb i branschen, förra våren var det helt omöjligt men det ser lite ljusare ut nu. Och ingen av våra elever som gick ut förra året är sysslolösa. De har gått till flygteknikerutbildningar, en del läser på högskola och en del har fått jobb i andra branscher.
De flesta av de som går i trean nu ser sig själva ut i yrkeslivet först om tre år efter yrkeshögskola och då ser framtiden ljusare ut. Det är tråkigt om en oro för framtiden påverkar så att man inte går på sitt intresse i gymnasievalet. Dessutom, om du börjar en flygutbildning på gymnasiet nu så kommer du vara med om en revolution inom flyget mot fossilfritt flyg.
Vad är det viktigaste för flygutbildningarna de kommande åren?
– Att hänga med in i den framtida flygbranschen. Oavsett om det är biobränsle, vätgas eller el som framtidens flyg drivs av så måste vi ställa om. Och att visa för de som står inför valet vad de ska göra i livet att vi tror på framtiden i den här branschen. Vi kommer inte att sluta resa, vi måste bara hitta nya sätt att resa med flyg.
Åsa Backman är projektledare på TYA med ansvar för flygbranschen.
Hur ska man se på framtiden om man är intresserad av att bli flyg- och helikoptermekaniker eller flyg- och helikoptertekniker med tanke på coronapandemins effekter på branschen?
– Jag förstår att man kan känna en oro inför framtidsutsikterna men vår uppfattning är att man kan se med tillförsikt på framtiden inom flyg – och helikopterteknik. Det tar tid att utbilda sig till en certifierad flyg- och helikoptermekaniker eller tekniker och när man är färdig kommer branschen att ha återhämtat sig och behovet av arbetskraft återigen vara stort.
Hur ser ni på kompetensbehovet i branschen inom 5-10 år och framåt?
– Vi ser att behovet av kompetens kommer att vara stort. Om man utbildar sig idag finns det inom 5-10 år mycket goda framtidsutsikter och utvecklingsmöjligheter inom flygbranschen. Innan coronapandemin slog till väntade stora pensionsavgångar inom området flyg- och helikopterteknik. Samtidigt håller branschen på att utvecklas enormt mycket mot nya tekniker och hållbara transporter. Saknas det kompetens inom flygteknik blir det en brist för hela flygbranschens framtid. En utbildning inom flygteknik kan också ge en karriär i många andra branscher som övrig industri och inom försvaret.
Varför är flyg en framtidsbransch?
– TYA är övertygade om att flyget kommer att finnas kvar. Det kommer finnas både en vilja och ett behov av att transportera både människor och varor över hela världen. Där har flyget sin givna plats. I och med att även flyget som transportsektor är inne i en stor och spännande omställning mot ökad hållbarhet så ser vi att flyget har en ljus framtid.
Hur ser möjligheterna ut att jobba internationellt i flygbranschen?
– Just flyg- och helikopterteknik har stora förutsättningar för utlandsarbete i och med att det är ett internationellt regelverk som styr. När du väl är utbildad och har dina certifikat finns det möjlighet att jobba i hela världen.