Bli lastbilschaufför

Funderar du på att bli lastbilschaufför? Oavsett om du trivs med att träffa mycket folk eller föredrar att vara ensam i din hytt, finns det en yrkesinriktning för dig. Och du behövs! Branschen har fortsatt ett stort behov av chaufförer trots pandemin. Under de kommande tio åren kommer landets åkerier behöva anställa 50 000 nya chaufförer.

På den här sidan hittar du allt du behöver veta om yrket, de olika specialinriktningarna och om hur du gör för att bli lastbilschaufför.

Träffa TYAs tre Yrkesväxlare

Gustav Ek

”Alla som kör lastbil säger det med stolthet”

Gustav Ek bytte jobb som 27-åring och blev lastbilschaufför. Valet av nytt yrke var något av en slump men visade sig bli helt rätt. ”Jag jobbar med kroppen, får frisk luft, träffar människor och får se nya miljöer. Psykiskt mår jag enormt bra av det här jobbet.”

 

Läs mer

Efter gymnasiet gjorde Gustav Ek lumpen, fortsatte i marinen i ett par år och flyttade sedan hem till Luleå där han började jobba med försäljning. Men något skavde, det fanns en längtan efter något annat och att utbilda sig till ett yrke. Han sökte till universitetet där han först testade på civilingenjörsutbildningen i ett år och därefter lärarlinjen i ett år. Men studierna till civilingenjör kändes för avancerade och den första erfarenheten av praktik som lärare gjorde att han tappade sugen på att fortsätta i tre år till.

– Jag hade strulat två år på universitetet och hade ingen lust att gå tillbaka till handelsjobb. Jag kände mig ganska lost. Jag var arbetslös i några månader och flyttade som 27-åring hem till morsan eftersom det var lång kö till hyresrätter. Mitt liv kändes i botten, berättar Gustav Ek.

Men suget fanns fortsatt efter en utbildning och han började fundera på olika yrkesutbildningar. Någonstans ifrån kom idén om att bli lastbilschaufför. Han hittade en chaufförsutbildning via Luleå kommun som visade sig ha en plats kvar och två veckor senare var han igång. För Gustav Ek som inte hade någon i familjen eller kompis som jobbade i åkeribranschen var klivet in i chaufförsvärlden främmande.

– Jag såg det som ett machojobb som var tufft med stora fordon. Jag var vettskrämd samtidigt som jag var så otroligt taggad. Det kändes som sista chansen i livet och jag gick in med världens energi. Någonstans där vände mitt liv till något väldigt bra.

Utbildningen visade sig vara helt rätt för Gustav. Han blev först ut i gruppen av 30 personer att klara lastbilskörkortet och stortrivdes med kompisgänget på utbildningen.  Redan innan han var klar fick han jobb på Lindströms transport i Luleå som kör matvaror inom kyl och frys, bland annat åt Norrmejerier. Där jobbar han kvar idag sju år senare. Sedan tre år tillbaka har han även en arbetsledarroll med samordningsansvar för extrakörningar.

Vad är det som gör att du trivs så bra som lastbilschaufför?

– Alla som kör lastbil säger det med stolthet. Det är ett yrke som kräver en arbetsmoral och en pliktkänsla som många jobb inte gör. Du får en enorm frihet under ansvar, gör du ett bra jobb slipper du se en chef på flera veckor.

Han tycker också om att det är ett fysiskt arbete och berättar om en kollega som gick ner 17 kilo på några månader när han bytte från att bara köra långdistans till att jobba med styckegods och dra vagnar.

– Ibland har jag som arbetsledare sjutton puckar i huvudet men det är i grunden en ganska enkel verksamhet. Man jobbar med kroppen, får frisk luft, träffar människor och ser nya miljöer. Psykiskt mår jag enormt bra av det här jobbet.

Zabrina Vedberg

”Jag fastnade för jobbet redan första veckan”

Zabrina Vedberg läste barn-och fritidsprogrammet på gymnasiet men hittade inte riktigt rätt som förskolelärare och personlig assistent. Renhållningsjobbet skulle bara vara ett sommarjobb, men tio år senare är hon fortfarande fast och stortrivs.

Läs mer

Zabrina Vedberg testade flera olika jobb efter barn-och fritidsprogrammet – utöver att jobba på förskola och som personlig assistent provade hon också café-, restaurant- och städjobb. Hon hoppade runt på olika vikariat men hittade inte rätt. När hennes pappa frågade om hon ville rycka in som hans partner i renhållningsbilen en sommar tänkte Zabrina Vedberg att det var ett perfekt sommarjobb. Tio år senare är hon fortfarande kvar.

– Jag fastnade första veckan. Det var ett trevligt, lätt och fritt jobb. Och både kunder och kollegor var så trevliga. Det var ovanligt med tjejer på bolaget så många ville testa att jobba med mig.

Vad är det som passar dig med yrket?  

– Friheten, att man får bestämma och planera själv. Det känns som att man är sin egen chef på ett sätt. Och alla är så trevliga, vi har någon form av gemenskap sopgubbar emellan, hälsar på varandra och hjälps åt på vägarna.

Zabrina Svedberg jobbar med att hämta grovsopor på Södermalm. Hon slår snabbt hål på föreställningen att det är ett tungt jobb.

På senare år har det utvecklats och blivit väldigt lätt och passar båda könen. Vi jobbar mycket med kärl och att rulla. Det handlar mer om teknik än styrka och om jag inte skulle orka kan jag alltid fråga om hjälp. Vi är alltid två personer på grovsopor.

När hon började jobba för tio år sedan hade hon nästan bara manliga kollegor men hon upplever att det har hänt mycket sedan dess.

– Ja vilken skillnad. Det har kommit in jättemånga tjejer på tio år och överhuvudtaget blivit mer tjejanpassat. Jag tror att arbetsgivaren märker att vi jobbar lite olika som män och kvinnor och det blir en lugnare miljö med båda könen.

Vad tror du att det finns för fördomar om yrket?

– Jag tror att den största fördomen är att det är helt mansdominerat och att sopgubbar oftast är äldre och kanske inte så trevliga. Men de är jättesnälla. Det behövs fler ungdomar och kvinnor i yrket och jag skulle vilja att fler får upp ögonen för yrket och vågar testa. Vi behövs som renhållningsarbetare, vi gör en stor samhällsnytta.

Jesper Dahlgren

”Jag har adhd och sopyrket passar bra för människor som är snabba i huvudet”

Jesper Dahlgren gjorde sitt karriärbyte för 27 år sedan. Då gick han från att jobba som hotellkonditor i Österrike till att bli renhållningsförare i Stockholmsområdet. Det visade sig passa honom perfekt.

Läs mer

Sedan den stora omställningen i början av 90-talet från bagare till renhållningsförare har Jesper Dahlgren hållit kvar vid yrket.

– Jag älskar mitt jobb. Som konditor var jag inlåst åtta timmar i rad i samma trånga rum. Det passade inte riktigt mig. En stor fördel med det här jobbet är att jag är ute och rör på mig och att jag, så länge jag hinner med mina stationer, får planera precis som jag vill, säger Jesper Dahlgren.

En av sakerna i jobbet som får honom att må bra är att det ständigt är små utmaningar att lösa och att han kan tävla mot sig själv genom att hela tiden optimera sina rundor.

– Jag har adhd och sopyrket passar bra för människor som är snabba i huvudet. Jag sitter och fnular nästan varje morgon på hur jag ska lägga upp dagen och köra så smidigt som möjligt på snabbaste och bästa sätt. Det är väldigt kul att köra lastbil. Varje dag får man flera nötter att knäcka. Det kan handla om var man måste vara innan klockan 6 på morgonen för att det senare blir för mycket trafik eller hur man smidigast backar intill en återvinningsstation.

Även om det var något av en slump när Jesper Dahlgren först hoppade in på renhållningsbolaget då hans pappa kände någon som jobbade där, så fanns drömmen om att bli sopgubbe redan från när han var liten.

– Jag stod och tittade på sopbilen när den kom en gång i veckan och brukade jaga den som andra barn jagade glassbilen. Jag tyckte det var så fascinerande när soporna kastades in i tuggen.

En rolig historia han har från den första tiden som renhållningsförare är uppkörningen som han kom till i sin sopbil.

– Uppkörningsinstruktören bara tittade på mig och konstaterade att du har med dig egen lastbil, du vet väl att den ska ha minst halva bruttovikten lastad?. Ja den är proppfull svarade jag. Han var ganska chockad men lät mig köra upp i bilen och allt gick bra.

Idag samlar Jesper Dahlgren in plast- och metallförpackningar från bostäder, restauranger och företag. Han tycker det känns bra att jobba med återvinning – att dra sitt strå till stacken i miljöfrågan. Plast och metall är lätta material och arbetet är idag ergonomiskt anpassat. Det mesta rullas. Så har det dock inte alltid varit och han dras med en nackskada från den tiden när han jobbade med byggsopor och grovsopor och dagens ergonomiska lösningar inte fanns. Han siktar därför på att snart få börja jobba med något mer administrativt eller kanske att lära ut yrket till ungdomar men vill vara kvar i yrkesförar-branschen.

Så blir du lastbilschaufför

Det finns i huvudsak två vägar om man vill utbilda sig till lastbilschaufför som vuxen:

Vanliga frågor

Jag vill köra lastbil. Hur kan jag ta ett lastbilskörkort?

Det finns i huvudsak tre olika vägar att utbilda sig till yrket lastbilsförare; via Fordons- och transportprogrammet på gymnasieskolor, via kommunal vuxenutbildning eller via arbetsmarknadsutbildningar som du söker via Arbetsförmedlingen där du måste vara inskriven som arbetssökande.

Får jag även köra utomlands med mitt nya körkort?

Ja, efter avslutad yrkesutbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både lastbil och, om du sökt och utbildats för, lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Dessa gäller inom både EU och EES.

Vad är APL för något?

APL är en förkortning för arbetsplatsförlagt lärande. Det är en praktikperiod där du som elev får tillfälle att arbeta praktiskt inom din framtida bransch. Det är ett bra tillfälle att lära känna arbetsgivare. En välutbildad handledare skall finnas på praktikplatsen.

Finns det många jobb som lastbilsförare?

Sverige behöver 7 000 nya förare de närmsta 12 månaderna och prognosen visar att den trenden kommer att hålla i sig över tid. Det betyder att det saknas 50 000 förare under kommande 10 år.

Behöver jag någon behörighet för utbildningen?

1. Till Fordons- och transportprogrammet på gymnasieskola krävs att du ska uppfylla kraven för ett nationellt program. Läs mer på skolverket.se

2. För att söka den kommunala vuxenutbildningen måste du vara över 18 år och ha körkort för personbil som är utställt inom EU eller EES.

3. För att antas till arbetsmarknadsutbildningen måste du vara över 18 år, arbetslös och inskriven på Arbetsförmedlingen samt ha körkort för personbil utställt inom EU eller EES.

Hur lång tid tar det att få ett körkort?

1. Gymnasieutbildningen pågår i tre år där du första året läser gemensamt med de som studerar till exempelvis fordonsmekaniker och till andra året väljer du inriktning transport.

2. Den kommunala vuxenutbildningen tar 30-40 veckor beroende på om du läser 600 poäng för lastbilskort eller 800 poäng lastbilskort med tungt släp.

3. Arbetsmarknadsutbildningen tar mellan 22 och 25 veckor.

Måste jag kunna svenska språket?

Ja – all teori är på svenska.

Vad gör man under utbildningen?

1. Gymnasieprogrammet är ett nationellt yrkesprogram och du måste vara godkänd grundskolans kärnämnen. Programmet innehåller mycket teori, cirka 3 000 sidor i karaktärsämnena ska läsas igenom och förstås. Därutöver är en stor del av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Inga förkunskaper behövs. Efter avslutad utbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både personbil, lastbil och lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Du kommer att vara helt anställningsbar efter godkänd utbildning.

2. För att söka den kommunala vuxenutbildningen måste du vara över 18 år och ha körkort för personbil som är utställt inom EU eller EES. 15 procent av utbildningen ska vara arbetsplatsförlagd. Kontrollera gärna med utbildningssamordnaren vad som ingår och inte ingår när det gäller varselkläder med mera. Efter avslutad utbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både lastbil och, om du sökt och utbildats för, lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Du kommer att vara helt anställningsbar efter godkänd utbildning.

3. Kontakta din arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen om du vill söka till arbetsmarknadsutbildningen. För att antas måste du vara över 18 år och ha körkort för personbil utställt inom EU eller EES. Utbildningen tar mellan 22-25 veckor. En stor del av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Efter avslutad utbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både lastbil och, om du sökt och utbildats för, lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Du kommer att vara helt anställningsbar efter godkänd utbildning.

Vad innebär det att vara lastbilsförare?

Lastbilsföraryrket är i stor förändring med snabb utveckling av både fordon och tekniska system. Lastbilsföraren idag har andra uppgifter än att bara köra bilen så som att vara planerare, övervakare och inte minst leverantör av produkter till slutkonsument. Många säger sig uppleva ett stort mått av frihet, att ständigt vara i rörelse och att det är ett mycket socialt arbete eftersom man dagligen möter kundernas kunder.

I vilka städer finns utbildningen?

1. Fordons- och transportprogrammet på gymnasieskolorna finns på ett 80-tal olika orter i Sverige med totalt 1 500 utbildningsplatser. Läs mer på https://www.tya.se/gymnasieskolor/.

2. Den kommunala vuxenutbildningen till lastbilsförare finns på cirka 25 orter i Sverige med cirka 900 utbildningsplatser. Om du är 18 år kan du höra med din kommun vilken ort som är den närmsta möjliga.

3. Arbetsmarknadsutbildningar för lastbilsförare finns på nästan 30 orter med cirka 1 200 utbildningsplatser. Det är Arbetsförmedlingen som genom utbildningsleverantörer genomför utbildningen. För att antas måste du i normalfallet vara arbetslös eller under omställning i din karriär.

Har du frågor kring yrkesförarjobbet som du vill tala med facket om?

Kontakta Transportarbetareförbundet. Du hittar dem här.

Har du frågor kring yrkesförarjobbet som du vill tala med facket om?

Kontakta Transportarbetareförbundet. Du hittar dem här.

Dela