Bli lastbilschaufför

Går du i högstadiet och funderar på att bli lastbilschaufför? Det är ett yrke som passar dig som gillar fordon och vill ha ett fritt jobb. Oavsett om du är social och vill träffa mycket folk eller trivs bäst ensam i din hytt finns det en inriktning för dig. Och du behövs, det är lätt att få jobb direkt efter gymnasiet. Sök nu!

Linus går transportprogrammet

Linus hittade rätt på Transport – skolan blev äntligen kul

Linus Widén går sista året på Transportprogrammet och ser tillbaka på sin gymnasietid med glädje. Han har lärt sig massor och haft roligare än i grundskolan.

-Det har varit så kul, nu när jag har fått göra det jag vill, säger han.

Linus Widén rullar vant ut med lastbilen från skolans stora parkeringshus. Målet är att åka och lasta grus vid ett närliggande bygge. Rörelserna sitter i ryggmärgen vid det här laget. Annat var det precis i början av gymnasietiden.

Läs hela artikeln om Linus

– När man var helt grön så kändes allt svårt. Men man lär sig hela tiden. Något som kändes omöjligt för två veckor sedan kan man plötsligt lösa och sådant bygger både självkänsla och motivation, säger Linus Widén.

Prao i kranbil avgjorde

Transportprogrammet var inte ett helt givet val för honom, trots att både pappa och farfar jobbat som åkare. Men efter en praovecka i nian kändes gymnasievalet glasklart.

– Jag fick hänga med i en kranbil och tiden gick så fort när vi körde runt. Skolan hade jag tråkigt i men det här var otroligt kul. Det skulle jag vilja hälsa till dem som går i nian nu: det är så stor skillnad på att gå i skolan när man får välja en inriktning och göra det man vill.
På Linus Widéns utbildning, Uppsala yrkesgymnasium Jälla, har lärarna varit yrkesverksamma själva.

– Jag tror att det bidrar till att inte ens teorin har varit tråkig. Lärarna är duktiga på att göra det intressant. Och det är mer teori än man kanske tror, framför allt i tvåan.

Mycket körning i trean

Belöningen kommer i trean. Då är det mycket körning på schemat, för att eleverna ska träna på olika trafiksituationer.
– Det hade jag inte tänkt så mycket på innan jag började gymnasiet, att det skulle bli så mycket träning. Men det är jättekul, vi brukar åka ut tre elever och en lärare och så får varje elev köra i cirka 45 minuter. Man skapar bra band med lärarna eftersom vi åker så mycket ihop.

En annan vanlig träningsuppgift är att eleverna får uppdrag, ungefär som om de jobbade på riktigt.
– Vi får komma till en ”kund” och lösa ett problem, det kan vara exempelvis någon knepig backning. När man löser svåra situationer känns det så bra.

Linus Widén tror att alla kan klara utbildningen. Men efter lite betänketid så säger han att det är en stor fördel om man är lugn av sig.
– Det kan bli stressigt i trafiken. Jag kommer själv från landet så att köra i stan är… intressant ibland. Det är många som tutar och vinkar men det är en del av lärandet. Man blir också lugnare ju mer man kör.

Ser fram emot att börja jobba

En annan sak som kan vara bra att tänka på är hur man tar emot kritik, säger Linus Widén.
– Man måste kunna tåla kritik på ett bra sätt. Lärarna säger till ordentligt när man är ute och kör. I början, när vi tränade med personbil, kunde man känna “det här kommer jag aldrig att klara”. Men nu i trean, när vi kör lastbil, så fattar man att lärarna bara vill hjälpa en att bli så bra som möjligt. De säger inget för att vara taskiga.

Snart väntar studenten och Linus Widén ser fram emot att börja jobba.
– Jag börjar nog direkt, det lutar åt att köra timmer eller asfalt. Det är så mycket omväxling med asfalt, man jobbar i ett lag och man är på olika ställen hela tiden.

Om tio år siktar han på att vara egenföretagare.
– Att få styra över mig själv och mina fordon lockar mig allra mest.

 

 

Victoria tidigare elev på transportprogrammet

Fem jobb du kan få direkt efter studenten

Victoria Johansson tog studenten från Transportprogrammet 2021. Hon jobbar idag med att köra spannmål och har inte varit arbetslös en enda dag.

Hennes tips för att lyckas i början av sin karriär handlar om att vara öppen, driven och visa att man är villig att lära. Under utbildningen är det bra att verkligen testa sig fram – inte minst under praktiken.

– Man ska passa på medan man är ung. Lita på din magkänsla, känns något inte bra ska man inte vara rädd att testa något annat. Och våga tänk själv, oavsett vad bästa kompisen vill göra, säger Victoria.

Victorias tips på jobb du kan söka efter studenten

Här är hennes tips på jobb som du kan söka efter studenten:

1. Skogstransportförare. Transporterar virke från skogen. Utöver att köra timmerbil med släp och hantera kran vid lastning är det viktigt att vara något av en problemlösare. För att köra timmerbil krävs ett särskilt kort för timmerkran. Det har man möjlighet att ta under sin gymnasietid.
2. Distributionsförare. För dig som gillar service-aspekten av jobbet. Man kör ut varor från en central till enskilda mottagare, som butiker eller kontor. Ofta många stopp varje dag och mycket kundkontakt. Ska du köra distribution behöver du ta truckkort under skoltiden.
3. Kranbilsförare. Under gymnasiet har man möjlighet att ta krankort i två olika klasser, upp till 18 t/m (tonmeter) eller över 18 t/m. Kranen kan vara utrustad med krok, skopa, pallaxel eller personkorg. Transporterna kan handla om allt från tuber, tankar, brädgårdsleveranser till att flytta ett piano eller en båt.
4. Tank- och bulkbil. Transporter av farligt gods, som bensin eller olika kemikalier, kräver en särskild kurs som man kan ta under skoltiden. Det vilar ett stort ansvar på föraren på att bedöma miljörisker under lastning och lossning.
5. Transportledare. Har man jobbat ett tag som yrkesförare och känner att man kanske vill testa något annat finns stora möjligheter. Transportledare, som planerar körningar, kommunicerar med kunden och håller kontakten med chaufförerna, är ett alternativ. Efter fem år kan man bli instruktör på skola och du har också alla möjligheter att bli lastbilsmekaniker.

Läs mer om de olika yrkesinriktningarna här.

 

Tre ungdomar som går transportprogrammet

Allt du behöver veta om Transportprogrammet och högskolebehörighet

Plugga vidare eller inte efter gymnasiet? Det kan kännas som ett avlägset beslut att fatta innan ditt barn ens har slutat i nian.

Som tur är behöver man inte bestämma sig. De elever som väljer Transportprogrammet på gymnasiet kommer ut till en arbetsmarknad där de är varmt efterfrågade. Bristen på inte bara lastbilschaufförer utan yrkesutbildade överlag är enorm och det är ett problem för hela samhället.

Nya bud om behörigheten

En anledning till varför unga väljer bort yrkesgymnasium kan handla om att det sedan 2011 inte har ingått en grundläggande behörighet till vidare studier i de programmen.

För att skolan ska bli mer likvärdig har systemet ändrats och nu behöver man inte längre känna att man stänger dörren till vidare studier om man väljer yrkesgymnasium.

Från och med höstterminen 2023 så ska de kurser som krävs för att få grundläggande behörighet ingå i programstrukturen för alla yrkesprogram. Det innebär att elever på exempelvis Transportprogrammet inte längre behöver läsa ett utökat program för att få grundläggande behörighet. De behöver inte heller använda det individuella valet eller programfördjupningen för detta, men om man vill så kvarstår den möjligheten.

Vad innebär grundläggande behörighet?

För att bli antagen till en högskoleutbildning krävs att du har vissa förkunskaper, så kallade behörighetskrav. För all högskoleutbildning krävs grundläggande behörighet. Grundläggande behörighet får du bland annat genom att du har en gymnasieexamen.

Men om man nu är intresserad av att gå på yrkesgymnasium och vet med sig att man inte vill ha den grundläggande behörigheten då? Ingen fara, det kommer fortsättningsvis att vara möjligt att välja bort högskolebehörigheten om man önskar det.

Överkurs!

Det kan vara bra att veta att många högskole- och universitetsutbildningar kräver särskild behörighet.

Ett exempel: Om man går på Transportprogrammet och vill hålla dörren öppen för en socionomutbildning i framtiden så måste man välja till kurserna matematik 2a/2b och 2c samt samhällskunskap 1b.

Det är fullt möjligt att göra det inom ramen för det individuella valet.

Allt sådant kan man fråga sin studie- och yrkesvägledare på skolan om.

 

 

 

 

Ungdomar som går på transportprogrammaet

Fem viktiga fakta om Transportprogrammet

Älskar du tanken på att sitta bakom ratten under delar av din gymnasietid? Och att få fortsätta med det på heltid efter studenten? Då ska du välja inriktningen transport på Fordons- och transportprogrammet.

Fem viktiga fakta om Transportprogrammet

1. Vad är Transportprogrammet?

Transport är en av fyra inriktningar på Fordons-och transportprogrammet. Du lär dig om trafikkunskap, transportsystem och logistik.

Inriktningen ger möjlighet till jobb som till exempel lastbilschaufför.

En stor del av utbildningen äger rum på en eller flera riktiga arbetsplatser, så kallat arbetsplatsförlagt lärande (APL). Där får du chansen att testa dina kunskaper från skolan och träffa nya människor.

Det ger dig insikter om hur jobbet ser ut i verkligheten och dessutom viktiga kontakter som kan vara bra när du ska söka jobb.

2. Det här får du lära dig!

Du får en yrkesutbildning som kan leda till flera olika karriärvägar inom transport.

Ett viktigt ämne i läroplanen heter fordons- och transportbranschen och handlar om branschen i stort och vilken typ av jobb som finns.

Ämnet fordonsteknik är en introduktion till olika fordon. De båda ämnena läser alla inom Fordon- och transportprogrammet.

På inriktningen Transport läser man också ämnet transportteknik, som består av en yrkesförarutbildning för de fordon som används i transportverksamhet.

De behörigheter som du har möjlighet att ta under utbildningen är:

B-körkort (personbil)

C-körkort (tung lastbil)

CE-körkort (tung lastbil med tungt släp)

Truckkörkort

Du får också möjlighet att ta YKB – yrkesförarkompetensbevis, vilket krävs för att arbeta som yrkesförare, samt ADR (transport av farligt gods) med mera.

Dessutom läser man förstås vanliga gymnasieämnen som exempelvis engelska, svenska, matte, idrott och hälsa och religionskunskap.

3. Måste man plugga vidare?

En väldigt skön sak med att bli myndig och ta studenten är att man blir vuxen och får bestämma själv. Och nej – du måste inte. Efter gymnasiet kan du börja jobba direkt. Men du kan plugga vidare om du vill.

En viktig förändring som träder i kraft från höstterminen 2023 är nämligen att alla yrkesprogram kommer att vara högskoleförberedande.

Tidigare fick elever på yrkesprogram läsa utökat program eller använda det individuella valet eller programfördjupningen för att uppnå grundläggande behörighet.

Det kommer fortfarande att gå att välja bort den grundläggande behörigheten om man inte vill ha den.

4. Detta krävs för att få en godkänd yrkesexamen

För att få en yrkesexamen behöver en elev på ett yrkesprogram ha minst 2500 gymnasiepoäng varav 2250 ska vara godkända.

Eleven behöver ha godkänt i svenska eller svenska som andraspråk 1, engelska 5 och matematik 1.

Man måste också ha godkända betyg i minst 400 poäng av de programgemensamma ämnena samt bli godkänd på sitt gymnasiearbete.

5. Så ser framtidsutsikterna ut

Det råder stor brist på yrkesutbildade i Sverige. Den trenden ser tyvärr ut att hålla i sig och det är ett stort problem för samhället. Eftersom de som har en yrkesutbildning verkligen behövs och gör stor nytta så kommer alla som tar studenten med en yrkesexamen att ha mycket goda möjligheter på arbetsmarknaden.

Lastbilschaufförer är inget undantag, enligt en undersökning som TYA har gjort kommer det att behövas 50 000 nya lastbilschaufförer under de kommande tio åren.

Victoria vill starta eget inom åkeri

Victoria fick jobb direkt efter studenten: “På sikt vill jag starta eget”

Har man tagit studenten från Transportprogrammet ligger man bra till för att få jobb. Behovet av lastbilschaufförer är stort redan idag. På tio års sikt behövs 50 000 förare i Sverige.

– Redan på måndag morgon efter studenten började jag jobba, säger 20-åriga Victoria Johansson.

Läs hela artikeln om Victoria

Victoria Johansson tog studenten från Vreta utbildningscentrum 2021 och har hittills noll dagar av arbetslöshet bakom sig. Just nu är det spannmålstransporter som gäller. Ofta är det svenskt spannmål som hon hämtar från olika gårdar men ibland är det spannmål från exempelvis Tyskland och Danmark i lasten.
– Jag började jobba extra redan när jag tog mitt c-kort under sista terminen, på det företag där jag gjorde min praktik. Och sedan blev jag erbjuden sommarvikariat där, som redan i juli övergick i en fast anställning, säger Victoria Johansson.

För säkerhets skull hade hon börjat höra av sig till nya arbetsgivare, för jobb efter sommaren, om hon inte skulle ha fått vara kvar.
– Jag fick direkt flera anbud, folk hörde av sig till mig med och sa “när kan du börja? På måndag?”

Brist på lastbilschaufförer
Victoria Johanssons positiva möte med arbetsmarknaden är inte ovanligt. Av de transportelever som tog examen förra året fick över 80 procent jobb direkt.
– Jag skulle säga att alla i min klass som ville börja jobba gör det nu. Mitt tips är att man ska vara öppen i början och visa framfötterna. Man börjar ju bygga sitt rykte direkt. Är man lite driven, sköter sitt arbete och visar att man är villig att lära då finns det massor av jobb, det är min erfarenhet, säger Victoria Johansson.

Statistiken bekräftar det. Efter en tillbakagång under pandemin ökar åter transportbranschens behov av nya lastbilsförare. Bristen är stor redan i dag och på tio års sikt saknas 50 000 nya lastbilsförare i Sverige. (TYAs Trendindikator Åkeri).

Drömmen: starta eget åkeri
Även om världsläget skulle bli sämre och åkerier skulle bli tvungna att trappa ned och sälja av bilar så är Victoria Johansson inte speciellt orolig för att bli arbetslös. Behovet av transporter kommer ändå alltid att finnas, tror hon.
– Man ska väl aldrig vara för självsäker. Men trots att en del kunder är lite mer återhållsamma nu, med tanke på hur det ser ut i världen, så har vi fortfarande fulla dagar. Spannmål är mat vi ska ha på bordet och det måste komma fram.

I framtiden hoppas Victoria Johansson på att starta ett eget åkeri.
– Mina föräldrar är egenföretagare så jag tror jag har det med mig därifrån. Jag tycker om att vara anställd också men så småningom kommer jag att vilja ha mer av en helhetsbild och koll på ekonomin. Tyvärr valde jag inte att läsa företagsekonomi på gymnasiet så det får jag komplettera med. Men det är min dröm, att bli min egen chef.

 

 

Robin, lärare på transportprogrammet med två elever

Så lyckas du på Transportprogrammet – hela vägen till studenten

Du har bestämt dig för Transportprogrammet, du har sökt och kommit in. Grattis till ett viktigt och bra val! Men sedan då?

Hur ska man tänka för att lyckas på gymnasiet och komma ut på andra sidan? Så att man får köra lastbil, göra en viktig insats för samhället och samtidigt ha möjligheten att fortsätta utvecklas inom yrket?

Transportläraren Robin Nielsen har utbildat många elever på Uppsala yrkesgymnasium Jälla. Här är hans tre bästa tips för hur du lyckas på Transportprogrammet – hela vägen till studenten:

Robins tips för hur du lyckas på Transportprogrammet

1. Visa intresse

“Kom i tid, var närvarande. Lyssna och var öppen för nya kunskaper. De som söker sig till Jälla är oftast väldigt målmedvetna men det kan ta ett tag att komma in i tänket kring vad det faktiskt innebär att bli en yrkesförare, inte bara en person som sitter bakom en ratt.”

2. Eget driv

“Våga göra fel, du är här för att lära. Vi prövar och så rättar vi till. När man sedan kommer ut som yrkesmänniska så har man lärt sig allt man behöver. Men man måste vilja det själv och visa det också. Börjar skoldagen klockan 08.00 så ska du vara på plats 07.55. Det är ett enkelt recept. Belöningen är att man får det man vill ha när man står där med studentmössan.”

3. Se till att ha roligt

“Har man roligt så gör man ett bra jobb, det är samma sak i skolan. Har man kul så vill man gå hit. En nyckel är att våga fråga mycket, så att alla frågetecken rätas ut och eventuell nervositet släpper. Lärarna är där för din skull, ingen annans. Känner man en gemenskap med sin lärare så blir det roligt på köpet.”

Robin är yrkeslärare på transportprogrammet

 ”Vi utbildar yrkesmänniskor – det är mer än att bara köra lastbil”

Klassrummet är 24 meter långt och väger 64 ton. Går man på Transportprogrammet är det stora maskiner man får träna på.

– Det häftiga är att du kan vara 1,60 lång och väga 59 kilo och göra det strålande bra, säger läraren Robin Nielsen.

Att börja på Transportprogrammet innebär “en liten chock” för de allra flesta. Det säger Robin Nielsen, som själv har en bakgrund som lastbilschaufför men som numera undervisar på Uppsala yrkesgymnasium på Jälla gård, strax utanför Uppsala.

Läs hela artikeln om läraren Robin här

– Vi har betygsintag och de allra flesta som söker sig hit är målmedvetna. Det är väldigt tacksamt för oss lärare. Men jag tror att alla som börjar får en liten chock. Fast det är en positiv chock, säger han.

Eget intresse och driv
Det handlar om att utbildningen består av så mycket mer än att “bara” köra lastbil. -Vi lär ut ett yrke, och att förstå vad en yrkesidentitet är och innebär i praktiken går inte över en natt.
Robin Nielsens målsättning är att få alla elever att nå en hög mognadsgrad, ett trafiksäkert beteende samt att visa upp ett intresse för alla delar av utbildningen, inte bara det som har med körkort att göra.
– Det är en vanlig fördom om Transportprogrammet. Att man kommer hit och “får körkort”. Så funkar det inte, ingen levererar ett kort till dig, du måste jobba för det. Det handlar i grunden om eget intresse och driv menar Robin Nielsen.
– Man ska också känna en stolthet över sin yrkesidentitet och att man jobbar i den här branschen. Det är bredare än att man sitter bakom ratten på en bil.

Oändlig bransch med massor av jobb
Robin Nielsens röst får en liten extra skärpa när han pratar om körkorten men hela han spricker upp i ett leende när han berättar om hur kul han och eleverna har på utbildningen.
– Jag kan bara säga: funderar ni på det så sök Transportprogrammet. Branschen är oändlig och jobb finns det hur mycket som helst. Det är också viktigt att poängtera att du kan lära dig allt på plats, du behöver inte ha någon speciell erfarenhet eller komma från en familj som har ett åkeri.
Han påpekar också att man kan vara kort, lång, tjej, kille, från olika bakgrunder. Det viktigaste är att man är intresserad av fordon och nyfiken på branschen.
– Ibland säger elever: “jag vet inte om jag vill köra lastbil åtta timmar om dagen”. Då brukar jag svara: “men gör inte det då”. Börja med kranbil eller timmer. Då står du ute och jobbar, fysiskt med händerna. Man kan också bli arbetsledare eller samordnare. Det finns något för alla.

Alla ska lyckas – hela vägen
En viktig del av utbildningen är teoretisk. Det är inte alla beredda på berättar Robin Nielsen.
– Är man 17 år så kanske man inte tycker att det är så kul att diskutera “branschens ekonomiska förutsättningar”. Många tycker att det är svårt och det är vårt jobb att se till att de lyckas hela vägen. Vi försöker göra det så roligt och intressant som möjligt.

Efter ett tag brukar det bli tydligt för eleverna vad utbildningen handlar om. Och när de väl har tagit studenten och kommit ut i arbetslivet – vilket för övrigt 100 procent av transporteleverna på Uppsala yrkesgymnasium gör – då trillar polletten ned ordentligt.
– Det vet vi för vi håller kontakt med dem och vet var de jobbar. Ibland kommer gamla elever förbi och passar på att käka lunch när de är ute och kör. Då kan de säga: “jag fattade inte precis allt när jag pluggade men nu, ute i verkligheten, då förstår jag”. Det tycker jag är ett fint betyg, säger Robin Nielsen.

Robin lärare på transportprogrammet

 

Åkeriägare Nicklas Jansson

Åkeriägaren Nicklas: “Ett ansvarsfullt serviceyrke för framtiden”

Behovet av lastbilschaufförer är stort, nu och på sikt. Men hur kommer yrket att se ut i framtiden? Och hur ska man tänka när man som ung person söker sig till transportbranschen?

Åkeriägaren Nicklas Jansson delar med sig av sina tankar om utvecklingen i branschen och ger sina bästa inifrån-tips

Under de 14 år som Nicklas Jansson har drivit sitt åkeri i Linköping har branschen genomgått stora förändringar.

– Den digitala orderhanteringen är ett exempel. När jag började skrev vi ordrar för hand. Idag krävs det att man kan sätta sig in i olika IT-system. Jag tror att den utvecklingen bara kommer att fortsätta och det kommer att ställa nya krav på förarna.

När han själv letar efter kollegor att anställa står social förmåga högt i kurs.

-Vi är ett serviceyrke i allra högsta grad och det är viktigt att förstå. Man måste samarbeta med kollegorna och kunna kommunicera med kunderna.

Bra chaufförer kommer alltid att behövas

Behovet av lastbilschaufförer är mycket stort idag. På tio års sikt kommer det att behövas 50 000 nya lastbilschaufförer. Men sedan då?

Nicklas Jansson har börjat intressera sig för hur behovet kommer att utvecklas i framtiden och hur användningen av autonoma transporter (självkörande bilar) kommer att se ut.

-Vi är oerhört långt ifrån det som man kallar för autonoma transporter. Och även i en framtid där vi har autonom trafik så kommer det bara att finnas på vissa sträckor, inte i hela kedjan.

Ett exempel är skogstransporter.

-Jag har mycket svårt att se hur det skulle ske autonomt, det behövs individuella bedömningar med skogsmaskiner.

Framtiden ser spännande ut

Behovet av yrkeschaufförer kommer inte att försvinna, snarare kommer branschen att breddas och bli mer flexibel och varierande, tror Nicklas Jansson.

-Det kommer att behövas nya roller, en chaufför kanske leder en karavan med fem bilar. Eller så sitter du och har ansvaret framför en dator. Du kommer att göra så många olika saker i den här branschen framöver, det är väldigt spännande, säger han.

Behovet av transporter kommer heller inte att försvinna. Inte ens under eventuella lågkonjunkturer, spår Nicklas Jansson.

-Under pandemin vande sig folk vid att klicka hem varor, det är ett sätt att jaga billiga lösningar. Och paketen som står där utanför dörren eller finns på något utlämningsställe, de ska ju levereras. Den här typen av konsumtion kommer inte att förändras, så sammantaget är transportbranschen verkligen en framtidsbransch.

Nicklas tre tips för att lyckas i transportbranschen

 

1. Ta ansvaret som behövs

“En reflektion som jag gjort som arbetsgivare är att många unga inte förstår vilket ansvar det innebär att vara yrkesförare. Man ska ta ansvar gentemot kunden och dessutom vara ett föredöme på vägen och ha koll på sitt fordon.”

2. Visa engagemang på praktiken

“Ingen kan allt från början och som arbetsgivare vet jag förstås det. Men om du själv är driven och verkligen vill det här och har hög prio på att öva och lära dig, då märks det och det betyder enormt mycket.”

3. Ödmjukhet kan ta dig långt

“Var öppen och ta in nya tankar, tips och råd från omgivningen. Var inte för stolt utan våga visa när du inte förstår. Det är då du kommer att lyckas, för då får du hjälp och chansen att pröva nya saker.”

 

Bli lastbilschaufför
 

Hitta yrkesbedömare  

TYAs godkända yrkesbedömare utför validering på lastbil: 

Yrkesinriktning 

  • Distribution 
  • Bygg- och anläggning 
  • Skogstransporter, inklusive timmerkran 
  • Kranbil, fordonsmonterad kran 

Hej förälder!

Dags för gymnasieval? Med Transportprogrammet får ditt barn en bra yrkesutbildning med många karriärmöjligheter. Utbildningen ger också behörighet till högskola. Vill du veta mer om programmet? Kolla in filmerna nedan och artiklarna här på sidan.

Så blir du lastbilschaufför

Går du i högstadiet och vill bli lastbilschaufför? Då ska du söka till Fordons- och transportprogrammet på gymnasiet och sedan välja inriktning transport. När du tagit studenten och klarat alla körkort och behörigheter som krävs kan du börja jobba direkt.

Finns utbildningen där du bor? Klicka på din region på kartan.

Jag pratar mycket med folk. De är nyfikna på vad jag gör. Det blir nya möten varje dag.

Zabrina jobbar som lastbilschaufför
och kör tidningsåtervinning.

För mig är det viktigt att jag får styra över mitt egna arbete. Hytten är mitt kontor jag känner mig fri här.

Anton jobbar som lastbilschaufför
och kör lastbil med släp.

Vanliga frågor

Jag vill arbeta som lastbilschaufför, hur gör jag?

Det finns i huvudsak fyra olika sätt att utbilda sig till lastbilsförare:  

  • Fordons- och transportprogrammet på gymnasieskolan, läs mer här.
  • Vuxenutbildning, läs mer här. 
  • Arbetsmarknadsutbildningar som du söker via Arbetsförmedlingen där du måste vara inskriven som arbetssökande, läs mer här. 
  • Validering av kunskaper och kompetenser, läs mer här.

Jag vill köra lastbil. Hur kan jag ta ett lastbilskörkort?

Det finns i huvudsak tre olika vägar att utbilda sig till yrket lastbilsförare; via Fordons- och transportprogrammet på gymnasieskolor, via kommunal vuxenutbildning eller via arbetsmarknadsutbildningar som du söker via Arbetsförmedlingen där du måste vara inskriven som arbetssökande.

Får jag även köra utomlands med mitt nya körkort?

Ja, efter avslutad yrkesutbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både lastbil och, om du sökt och utbildats för, lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Dessa gäller inom både EU och EES.

Vad är APL för något?

APL är en förkortning för arbetsplatsförlagt lärande. Det är en praktikperiod där du som elev får tillfälle att arbeta praktiskt inom din framtida bransch. Det är ett bra tillfälle att lära känna arbetsgivare. En välutbildad handledare skall finnas på praktikplatsen.

Finns det många jobb som lastbilsförare?

Sverige behöver 7 000 nya förare de närmsta 12 månaderna och prognosen visar att den trenden kommer att hålla i sig över tid. Det betyder att det saknas 50 000 förare under kommande 10 år.

Behöver jag någon behörighet för utbildningen?

1. Till Fordons- och transportprogrammet på gymnasieskola krävs att du ska uppfylla kraven för ett nationellt program. Läs mer på skolverket.se

2. För att söka den kommunala vuxenutbildningen måste du vara över 18 år och ha körkort för personbil som är utställt inom EU eller EES.

3. För att antas till arbetsmarknadsutbildningen måste du vara över 18 år, arbetslös och inskriven på Arbetsförmedlingen samt ha körkort för personbil utställt inom EU eller EES.

Hur lång tid tar det att få ett körkort?

1. Gymnasieutbildningen pågår i tre år där du första året läser gemensamt med de som studerar till exempelvis fordonsmekaniker och till andra året väljer du inriktning transport.

2. Den kommunala vuxenutbildningen tar 30-40 veckor beroende på om du läser 600 poäng för lastbilskort eller 800 poäng lastbilskort med tungt släp.

3. Arbetsmarknadsutbildningen tar mellan 22 och 25 veckor.

Måste jag kunna svenska språket?

Ja – all teori är på svenska.

Vad gör man under utbildningen?

1. Gymnasieprogrammet är ett nationellt yrkesprogram och du måste vara godkänd grundskolans kärnämnen. Programmet innehåller mycket teori, cirka 3 000 sidor i karaktärsämnena ska läsas igenom och förstås. Därutöver är en stor del av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Inga förkunskaper behövs. Efter avslutad utbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både personbil, lastbil och lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Du kommer att vara helt anställningsbar efter godkänd utbildning.

2. För att söka den kommunala vuxenutbildningen måste du vara över 18 år och ha körkort för personbil som är utställt inom EU eller EES. 15 procent av utbildningen ska vara arbetsplatsförlagd. Kontrollera gärna med utbildningssamordnaren vad som ingår och inte ingår när det gäller varselkläder med mera. Efter avslutad utbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både lastbil och, om du sökt och utbildats för, lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Du kommer att vara helt anställningsbar efter godkänd utbildning.

3. Kontakta din arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen om du vill söka till arbetsmarknadsutbildningen. För att antas måste du vara över 18 år och ha körkort för personbil utställt inom EU eller EES. Utbildningen tar mellan 22-25 veckor. En stor del av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Efter avslutad utbildning, godkända tester och prov kommer du ha körkort för både lastbil och, om du sökt och utbildats för, lastbil med tungt släp samt yrkeskompetensbevis. Du kommer att vara helt anställningsbar efter godkänd utbildning.

Vad innebär det att vara lastbilsförare?

Lastbilsföraryrket är i stor förändring med snabb utveckling av både fordon och tekniska system. Lastbilsföraren idag har andra uppgifter än att bara köra bilen så som att vara planerare, övervakare och inte minst leverantör av produkter till slutkonsument. Många säger sig uppleva ett stort mått av frihet, att ständigt vara i rörelse och att det är ett mycket socialt arbete eftersom man dagligen möter kundernas kunder.

I vilka städer finns utbildningen?

1. Fordons- och transportprogrammet på gymnasieskolorna finns på ett 80-tal olika orter i Sverige med totalt 1 500 utbildningsplatser. Läs mer på https://www.tya.se/gymnasieskolor/.

2. Den kommunala vuxenutbildningen till lastbilsförare finns på cirka 25 orter i Sverige med cirka 900 utbildningsplatser. Om du är 18 år kan du höra med din kommun vilken ort som är den närmsta möjliga.

3. Arbetsmarknadsutbildningar för lastbilsförare finns på nästan 30 orter med cirka 1 200 utbildningsplatser. Det är Arbetsförmedlingen som genom utbildningsleverantörer genomför utbildningen. För att antas måste du i normalfallet vara arbetslös eller under omställning i din karriär.

Har du frågor kring yrkesförarjobbet som du vill tala med facket om?

Kontakta Transportarbetareförbundet. Du hittar dem här.

Har du frågor kring yrkesförarjobbet som du vill tala med facket om?

Kontakta Transportarbetareförbundet. Du hittar dem här.

Dela