Med petroleum i lasten måste säkerheten alltid gå först. Vart femte år får du som kör chansen att bättra på dina kunskaper. Det är en investering i dig själv och en möjlighet att göra skillnad för dina arbetskamrater.
Arbetar du med petroleumtransporter? Då vet du att det krävs hög säkerhet kring detta samhällsviktiga uppdrag. Därför har TYA en kurs för tankbilsförare.
I kursen tar man upp olika delar av det som rör en säker arbetsmiljö för tankbilsförare, som riskerna med petroleumprodukter för din egen hälsa och för miljön. Andra viktiga delar av kursen är brandrisker, teknik och lastning och lossning.
– På kursen pratar vi också om hur du som tankbilsförare kan arbeta säkert och ergonomiskt hållbart, säger Maria Westberg, projektledare på TYA.
Bli en mentor
Kursen är obligatorisk för dig som är tankbilsförare och ett krav för att få lasta på depåer som tillhör Drivkraft Sveriges medlemmar.
Vart femte år ska man få chansen att gå kursen och uppdatera sig på alla nya regler och fräscha upp gammal kunskap.
För den som har gått kursen tidigare finns en stor möjlighet att dela med sig av värdefull erfarenhet till yngre kollegor – en verklig chans till mentorskap och viktig kunskapsöverföring.
– Det är jätteviktigt med förebilder. De som är erfarna får möjligheten att dela med sig av sina kunskaper. Det kan också bli ett utbyte, för de som är yngre kan dela med sig av lite nytänk, säger Maria Westberg.
Fokus på hälsa
Kursen ges under en heldag och TYA erbjuder den fysiskt och på distans. Stort fokus ligger på arbetsmiljö och hälsa. Även om det är lagar och paragrafer som styr mycket av verksamheten är det lika viktigt att prata om hur man håller sig frisk och har en hållbar arbetssituation.
– Detta är en bra investering för att säkra sig själv och sin omgivning. Hela syftet är att alla ska komma hem från jobbet, oskadda och i tid, säger Maria Westberg.
Läs mer om kursen och anmäl dig här.
Kursinnehåll Tankbilsförare – Petroleum
- Produkterna och miljön
- Brand
- Hälsa och säkerhet
- Tankbilens teknik
- Förarregler vid lastning och lossning
- Nyheter och aktuella frågor rörande ADR- och miljölagstiftningen
En tankbilsförare som lossar sin last halkar till på en isfläck på bensinstationen. Inget allvarligt inträffar. Det är visserligen stationspersonalens ansvar att se till att det sandas men det känns lite oschysst att säga till. Ingenting hände ju. Så ingen skada skedd?
Jo, faktiskt. För ingen kan se allt som händer på en arbetsplats – inte heller chefer och arbetsledare med ansvar för arbetsmiljön.
Därför är det viktigt att alla hjälps åt.
Visa omtanke – rapportera
Att anmäla tillbud, som en osandad isfläck, är ett sätt att jobba förebyggande.
– Man brukar säga att på tio tillbud förhindras en olycka. Och det är ju det vi vill, att undvika olyckor och se till att alla kommer hem tryggt och säkert efter jobbet, säger Caroline Evertsson, projektledare på TYA.
Om det är många som noterar att den där isfläcken finns där men inte rapporterar den som ett tillbud kan det bli svårt att göra något åt den.
– Att rapportera tillbud är ett sätt att visa omtanke och bry sig om sina kollegor, säger Caroline Evertsson
När ska man anmäla?
Vad exakt är då ett tillbud? Enkelt uttryckt är det en incident där ingen blir skadad. Som att halka till på en isfläck men inte ramla.
Vad är ett allvarligt tillbud? För att ta samma exempel: Isfläcken finns på en plats där man riskerar att bli påkörd av bilar som ska tanka, om man skulle halka omkull.
I båda fallen ska tillbuden rapporteras, följas upp, åtgärdas och återkopplas till berörda. Allvarliga tillbud ska också anmälas till Arbetsmiljöverket.
Och om man halkar och faktiskt skadar sig på isfläcken så ska det förstås rapporteras och anmälas till anmalarbetsskada.se det med, då som en arbetsskada.
Det ska vara enkelt
Tillbud behöver heller inte bara handla om fysiska incidenter utan även om arbetsmiljön i stort. Förekommer långvarig stress? Eller kränkande beteenden? Kan en arbetssituation som arbetsgivaren bedömer som ofarlig plötsligt bli hotfull?
Det ska också rapporteras. Och på den punkten kan alla medarbetare göra skillnad.
Att rapportera tillbud ska vara enkelt och smidigt.
– TYA har skapat ett fysiskt tillbudsblock. Det ska vara enkelt att skriva i blocket, när något inträffar, och lämna det till arbetsgivaren eller skyddsombudet senare, säger Caroline Evertsson.
Så hanteras rapporterade tillbud:
- Arbetstagaren rapporterar till skyddsombudet eller arbetsgivaren.
- Arbetsgivaren är alltid skyldig att utreda vad som har hänt tillsammans med skyddsombudet.
- Åtgärder ska genomföras för att det som inträffat inte ska hända igen.
- Det är arbetsgivaren som bedömer om tillbudet är så allvarligt att det behöver anmälas till Arbetsmiljöverket.
- Detta regleras enligt arbetsmiljölagen.
Lyfte du lådorna med raka ben? Igen? Det kan vara svårt att göra rätt. Men med en snabb och konkret e-learning-kurs kan du enkelt friska upp rutinerna och få tips om hur du kan arbeta skonsamt och undvika skador.
Böj på benen, inte på ryggen. Undvik att lyfta och vrida samtidigt. Om tår och näsa är vända åt samma håll så gör du rätt.
För många är kanske de här ergonomiska tipsen redan välkända. Ändå kan det vara svårt att hålla dem i huvudet och så kör man bara på för att få jobbet gjort.
Det är precis det som är det luriga. Belastningsskador byggs upp under lång tid. Kvittot på att man har gjort rätt kommer inte direkt men för att kroppen ska hålla hela livet är det viktigt att tänka på ergonomin.
–Sedan är det såklart så att det inte går att göra rätt hela tiden, av olika anledningar. Men om du gör rätt när det är möjligt så har du minskat din totala risk för belastningsskador. Gör rätt så ofta du kan, säger Caroline Ljunglöf, projektledare på TYA.
Satsa själv på e-learning
Ett bra hjälpmedel för att få in bättre rutiner i vardagen är TYAs e-learning-kurser, som du själv kan välja att gå om du arbetar på ett TYA-anslutet företag.
Det är bara att gå in på TYA.se och skapa ett eget konto.
Grundkursen Ergonomi Bas riktar sig till alla inom transportbranschen.
–Du får praktiska tips som du kan ha nytta av på en gång i din vardag. Det är inte teoretiskt utan kortfattat och konkret, säger Caroline Ljunglöf, projektledare på TYA.
TYA utvecklar också just nu kurser för olika yrkesinriktningar.
Först ut är terminal- och lagerarbetare samt distributionsförare.
Tanken är att berörda yrkesförare ska kunna gå både baskursen plus den specifika inriktningen, som ett paket.
Låt ergonomen komma till er
Ergonomi ingår som en del av arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete och därför har TYA också en fysisk kurs i ergonomi, som är arbetsplatsbelagd.
Med kursen Ergonomi och hälsa går det att få tips direkt på jobbet, skräddarsytt efter just de utmaningar som möter en dagligen.
–Vi försöker att inte ha för mycket pekpinnar utan fokusera på: hur gör man det skonsamt för kroppen på ett enkelt sätt. Som man kan få in i vardagen, säger Åsa Ståludd, projektledare på TYA.
Kursen Ergonomi och hälsa hålls som hel- och halvdagar och fokus ligger på att jobba med skonsamma arbetsställningar, arbetshöjder, hur man lyfter och bär, skjuter, drar och hanterar saker manuellt.
Spara på ryggen med hjälpmedel
TYA arbetar också med att utveckla ergonomiska hjälpmedel. Om branschen råkar på arbetsmiljöproblem som kan vara svåra att lösa på egen hand så kan TYA hjälpa till. Ett exempel på det är hur mark- och kabinpersonal på flygplatser numera har ett hjälpmedel för att kunna flytta en person i rullstol till sin flygplansstol.
–Det är ett ergonomiskt väldigt utmanande lyft att göra och nu finns det en särskild platta som personalen kan använda, som TYA har varit med och tagit fram. Just det momentet finns också som en kurs, säger Åsa Ståludd.
Mer fakta om Ergonomi Bas
Vad: En grundkurs i belastningsergonomi
Hur: En e-learning (digital) kurs som tar ca en timme att genomföra. Kursen avslutas med ett test och vid godkänt resultat får du ett kursintyg.
Innehåll: Hur man använder kroppen på rätt sätt. Tyd kroppens varningssignaler. Arbeta skonsamt och undvik skador.
Två smarta tips för alla som vill göra skillnad för arbetsmiljön är SAM och OSA-guiderna. Med hjälp av dem kan företag i transportbranschen arbeta fram säkra och attraktiva arbetsplatser. Stora som små.
Formalia och dokumentation är nödvändiga delar för att få hela arbetsmiljöarbetet på plats. Bra verktyg är SAM- och OSA-guiderna, som ingår i TYA-avgiften för anslutna företag.
– Vinsten i det större perspektivet är attraktiva arbetsplatser. Och jag tror att alla företag kan hitta något som de har nytta av i SAM– och OSA-guiderna, säger Åsa Backman, projektledare på TYA.
SAM står för systematiskt arbetsmiljöarbete. Det handlar om att upptäcka, bedöma, åtgärda och följa upp risker i arbetet. OSA står för organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsgivare ska se till att OSA är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Spara timmar med guiderna
TYAs guider är framtagna speciellt för transportbranschen och de kan förenkla arbetet med SAM och OSA för både stora och små företag.
Många av de rutiner som företaget behöver ha i sitt arbete finns färdiga att ladda ned och behöver bara finjusteras.
– Det är ett sätt att stötta företagare för man sparar timmar på att använda SAM- och OSA-guiderna, säger Åsa Backman.
En stor fördel är att allt i guiderna också är partsförhandlat mellan arbetsgivare och fackföreningar.
– Att det finns färdiga, godkända formuleringar att hämta kan vara smidigt för både mindre och större företag om man hamnar i diskussioner gällande just formuleringar, säger Katarina Geller, projektledare på TYA.
Svar på ökande ohälsa
Att OSA-föreskriften kom på plats 2016 berodde på växande ohälsotal.
– Sjukskrivningarna ökade på grund av stress och ångestrelaterade syndrom. Då beslutades det att det skulle tas krafttag i de här frågorna. Ett enkelt stöd för företagen att komma i gång med OSA-arbetet är att använda OSA-guidens Snabbkoll, säger Katarina Geller.
Arbetsmiljöarbete handlar mycket om dokumentation, vilket såklart underlättas om det finns administrativ personal på företaget.
Men det är viktigt att tänka på dokumentationen även om man är ett mindre företag.
– Vårt råd till alla företag är att dokumentera mer. Pratar man om arbetsmiljön runt fikabordet så skriv ned det. Det ska gå att visa upp för Arbetsmiljöverket vad ni har gjort, säger Katarina Geller.
Tips och stöd finns alltid hos TYA.
– Om man i positiv anda och i samverkan tar sig an arbetsmiljön så skapar man arbetsplatser där personalen trivs och vill vara kvar, säger Åsa Backman.
Mer om OSA
OSA står för organisatorisk och social arbetsmiljö.
Arbetsgivare ska se till att OSA är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Det finns tre huvudområden:
- Arbetsbelastning. Till exempel högt arbetstryck, stort ansvar och hot om våld. Detta ska mätas och följas upp kontinuerligt.
- Arbetstid. Hur förläggs den? Är det mycket skiftarbete? Hur mår personalen? Det ska arbetsgivaren undersöka.
- Kränkande särbehandling. Alla företag ska ha en policy och en handlingsplan för att hantera kränkande särbehandling.
Ta en titt på SAM- och OSA- guiderna!
Ska man verkligen tillbudsrapportera att man oftast inte hinner äta lunch? Självklart, tycker Mattias Vilgfors, samordnare på Götene Kyltransporter.
– Det hjälper oss att se att det finns ett problem. Vi måste kanske se över schemat och justera så att det blir bättre för föraren.
Mattias Vilgfors har länge jobbat för att sänka barriären för vad som kan klassas som ett tillbud. Och att få medarbetarna på Götene Kyltransporter att inse vikten av att rapportera tillbud över huvud taget.
– Det finns en inställning om att “det inte hjälper” att tillbudsrapportera. Men så är det inte. Vi måste agera när det kommer en tillbudsrapport och där kan vi som arbetsgivare vinna massor i förtroende, om vi kan visa på en förändring.
Götene Kyltransporter har i dag 300 anställda och 100 lastbilar. Företaget både transporterar och lagrar livsmedel åt sina kunder, som främst består av de stora livsmedelskedjorna.
Mattias Vilgfors har själv en bakgrund som lastbilschaufför, under 1990-talet körde han gods både inom Sverige och utomlands. 2010 anställdes han på Götene Kyltransporter som chaufför och blev senare samordnare. Han framhåller den stora samhällsnyttan som de anställda utför, “utan dem blir det ingen mjölk i kyldisken”, och hur viktigt det är att arbetsmiljön är schysst.
Och där spelar tillbudsrapporteringen en viktig roll.
– Vi vet historiskt att det inträffar fler tillbud än vad vi känner till och det är ett problem.
Jätteviktigt kvitto
För att komma tillrätta med underrapporteringen av tillbud har företaget jobbat på flera fronter.
– Vi har sedan ett antal år utvecklat vår egen app, ett enkelt verktyg som flera andra företag har börjat använda. Idag har den många funktioner och används faktiskt av 80-100 åkerier, säger Mattias Vilgfors.
HR-appen, som den heter, används för tillbudsrapportering men också för kommunikation i stort på företaget.
Mattias Vilgfors poängterar att det inte räcker att bara ha ett verktyg. Man måste marknadsföra det och verkligen jobba för att medarbetarna ska använda det också.
– Vi måste ha en bra kommunikation. Det får inte bli vattentäta skott mellan förarna och de som sitter inne på kontoret, att ha en “vi- och dom”-känsla på ett företag är förödande.
Mattias Vilgfors har också märkt av att det finns medarbetare som känner sig som “en börda” om de rapporterar ett tillbud.
– Den tanken vill vi sudda bort. Får vi in en tillbudsrapport så är det ett kvitto på att det kommer att tas om hand. Det är jätteviktigt, säger han och fortsätter:
– Det hjälper till att göra vår arbetsplats bättre, egentligen så kan man säga att rapportering ingår i arbetsuppgifterna.
Svårt att prata om stress
Medarbetarna på Götene Kyltransporter får information om hur de ska tänka om tillbud exempelvis under YKB-kurserna.
– Då träffas vi fysiskt och förklarar hur det funkar. Det är inte alltid helt enkelt att förstå vad ett tillbud är, säger Mattias Vilgfors.
Tillbud handlar inte bara om rent fysiska problem, utan också om den psykosociala arbetsmiljön.
– Det kan vara svårare att prata om stressrelaterade problem till exempel. Det här med att må dåligt, kanske vara deprimerad, det är inte som att bryta ett ben. Och sådant måste också redas ut.
Risker med jobbet kommer alltid att finnas, slår Mattias Vilgfors fast.
– Men drömmen är att vi kan ha den här flytande kommunikationen fram och tillbaka, så att vi kan göra arbetsmiljön bättre. Att någon blir skadad är det det sämsta betyget.
Mattias tre snabba tips för lyckad tillbudsrapportering
- App eller lapp – se till att ha ett bra verktyg som gör det enkelt.
- Bra kommunikation med förarna är a och o. Undvik “vi- och dom-tänk”.
- Utbilda medarbetarna så att de vet vad tillbud är och när de ska rapportera.
Truckar är inblandade i många arbetsplatsolyckor i Sverige. Med utbildning för förarna går det att vända statistiken och få en säkrare arbetsmiljö – men det är viktigt att välja utbildningar som håller vad de lovar.
Det är många som kör truck idag, det har inte minst den ökande e-handeln bidragit till. Samtidigt skadas drygt 1000 truckförare varje år så pass mycket att de måste vara borta från jobbet.
– Kör man en truck och har foten hängande utanför är det lätt hänt att man klämmer den, säger Maria Themptander, projektledare och konsult på TYA.
Andra olyckor som kan inträffa är att föraren tappar kontrollen över trucken, kolliderar och välter. Eller inte använder trucken på rätt sätt och får förslitningsskador.
Även inom maskin, som hjullastare, grävmaskiner och väghyvlar, kan det förekomma skador.
– Man hoppar ibland ur sin maskin. Då är det lätt att ramla, dessutom belastas knäna vilket kan leda till förslitningsskador, säger Maria Themptander.
Viktigt att satsa på nyanställda
Konsekvenserna av skador kan bli stora för både individen och omgivningen. Därför finns det föreskrifter med tydliga regler för vad som gäller vid arbete med truck och maskin i Arbetsmiljölagen.
TYA arbetar hårt för att de lagstadgade utbildningarna som finns för truck och maskin ska hålla hög kvalitet.
– Många utbildningar sker internt på befintliga arbetsplatser. Det funkar ofta utmärkt att kombinera en introduktion av nya medarbetare med en truckförarutbildning. Då kan arbetsgivaren slussa in de nya efter mognadsgrad, säger Maria Klees, chef för TYAskursverksamhet samt för Truck och maskin.
Håll utkik efter läroplanen
Om arbetsgivaren har hittat rätt utbildning, vill säga. För marknaden är stor och det kan vara lockande att satsa på en utbildning som lovar resultat snabbt och billigt.
– Här måste man vara lite vaksam och se till att man verkligen får med sig tillräckligt med praktisk övning. Det står tydligt i den läroplan som är framtagen av arbetsmarknadens parter,säger Maria Themptander.
Läroplanen understryker att utbildningen ska vara målstyrd, det vill säga att man ska uppnå vissa kunskaper och färdigheter och att det får ta den tid som krävs.
– Det står i läroplanen att man rekommenderar 40 timmar för B-truck. Med e-learning kan man kanske korta den tiden med någon dag. Men mindre än så är inte seriöst, säger Maria Themptander.
För att göra urvalet enklare har TYA samlat sina anslutna utbildare på hemsidan. Alla instruktörer som har avtal med TYA utbildar enligt läroplanen.
– Vi har ett upplägg på hemsidan med en checklista som förtydligar vad den arbetsgivare som ska köpa en truck- och maskinutbildning ska tänka på, säger Maria Klees.
”Köp inte ett plastkort, köp kunskap”
En del arbetsgivare uppmanar arbetssökande att gå en utbildning på egen hand innan de kan få jobb som truckförare. Och det kan vara en klok investering.
Att öka sin egen kunskapsnivå och därigenom skapa en bättre arbetsmiljö både för sig själv och sina kollegor är en bra idé.
Men återigen: se till att ta reda på vad som verkligen ingår.
– Om du inte får rätt färdigheter och egentligen bara kan använda ditt utbildningsbevis till att skrapa bilen med så är det en ganska dyr plastbit. Köp inte ett plastkort, köp kunskap, säger Maria Themptander.
Kort om läroplanen för truckförare
Mål: Att blivande förare ska lära sig att jobba säkert, för egen del och för omgivningen.
Bygger på: Arbetsmiljöverkets kravnivå vad gäller truckförares teoretiska och praktiska kunskaper.
Syfte: Att höja kompetensen för att öka säkerheten, minska personskadorna, förbättra effektiviteten och sänka kostnaderna.
Innehåll: Avsnitt om bland annat ergonomi, arbetsmiljö, risker och säkerhetsbestämmelser, truckens arbetssätt, material och godshantering, daglig tillsyn och truckförning. Ska avslutas med teoretiska och praktiska prov.
.
Rätt hjälpmedel och förutsättningar för att hålla ett helt arbetsliv är hjärtefrågor för skyddsombudet Hans Ahlberg på SAS. – Min nyfikenhet är en stor drivkraft, säger han.
Hans Ahlberg, eller Hasse som han kallas av kollegorna, jobbar som lastare på Arlanda. Han har engagerat sig för en bättre arbetsmiljö i många år och är sedan ett par år tillbaka ordförande för den lokala fackklubben samt skyddsombud på SAS.
– Jag började som lastare för 22 år sedan då jag var väldigt ung och jag har alltid varit med i facket. Jag visste inte riktigt hur facket funkade, men jag ställde väldigt många frågor och då var det någon som sa att jag skulle engagera mig, säger han.
Egen skada fick Hasse att förstå
Under sin första tid på jobbet råkade Hasse ut för en arbetsskada.
– Jag använde inte hjälpmedel även fast de fanns på plats. Trots att jag var ung och stark så blev min axel inflammerad och jag var borta från jobbet i tre månader, säger han.
Idag är det en hjärtefråga för Hasse att sprida kunskap om vikten av hjälpmedel. Han har också engagerat sig för att få in fler typer av hjälpmedel på arbetsplatsen.
– Vi har gjort folk medvetna om riskerna med att inte använda hjälpmedel. Det här är en mansdominerad arbetsplats och vi jobbar emot en machokultur. En del säger “Det är bara 100 kilo”. Då brukar jag berätta om mig själv och vad som kan hända, säger han.
“Jag vill vara en bra förebild”
Idag ägnar Hasses ungefär 75 procent av sin arbetstid åt det fackliga uppdraget och resterande tid som lastare. Han har drivit flera viktiga arbetsmiljöfrågor hela vägen till rätten. Bland annat en fråga om en flygplansmodell där lastutrymmet gjorde att lastarna var tvungna att huka för att få in bagaget.
– Jag försöker göra folk medvetna om vår arbetsmiljö, synas och vara en förebild för mina kollegor. Det är viktigt att hela tiden ha örat mot marken.
Han trivs bra med sin roll men berättar att det emellanåt tar på krafterna.
– Ibland vill man kasta in handduken. Men vad händer sen då? Viljan att förändra kommer alltid att finnas där. Det är bättre att hålla kvar och försöka skapa nytta,
Dålig arbetsmiljö kan ge snöbollseffekter
Hasse menar att arbetsmiljön på jobbet är så viktig att den också påverkar fritiden:
– En god arbetsmiljö på jobbet betyder att du kan ha en god fritid. En dålig arbetsmiljö kan få stora konsekvenser även på hemmaplan och till och med leda till att familjer splittras, säger han.
Hasse tycker att arbetsplatsen skulle kunna bli bättre på att prata om just psykiska arbetsmiljöfrågor:
– Sånt diskuteras inte så mycket hos oss. Vi pratar mer om fysisk belastning och stress, men sällan om hur vi mår psykiskt, säger han.
Samtidigt går han till en annan typ av arbetsplats varje morgon, jämfört med den han började på för 22 år sedan:
– Då fanns inga tjejer hos och allt var väldigt stereotypt med bilder på tjejer i omklädningsrummen. Det existerar inte idag. Folk är mer medvetna om sådana frågor. Så det har blivit betydligt bättre på den fronten, säger han.
Viktigt med perspektiv
Men som med många andra arbetsmiljöfrågor handlar det om att ha tålamod:
– Det här är inte förändringar som sker över en dag. Man får inte resultat direkt utan måste ha förmågan att titta tillbaka och se alla små förändringar. Om man tittar långt tillbaka kan man se ”wow vi har kommit hela vägen hit” även om det inte upplevs så just nu.
Hasses tre bästa tips för dig som vill engagera dig i arbetsmiljöfrågor på jobbet:
- Var lyhörd – Du måste lyssna åt alla håll, både på arbetstagaren och arbetsgivaren.
- Var rak och ärlig – Du måste tala om saker som folk kanske inte vill höra. Det är en del av uppdraget.
- Driv inte dina egna frågor – Engagera dig inte utav egenintresse utan driv frågor som gynnar hela arbetsplatsen
.
Hur får man 250 chaufförer att bry sig om arbetsmiljöfrågor? Fråga Mattias Vilgfors på Götene Kyltransporter & Götene Kyllager. I rollen som samordnare brinner han för att få alla att känna sig värdefulla.
Mattias Vilgfors jobbade många år som lastbilschaufför men är sedan ett par år tillbaka samordnare på ett av Sveriges största kyl- och frysåkerier. Han besöker ständigt de olika anläggningarna i företaget.
– Det är runt 250 chaufförer och jag är “hej och tjena” med de allra flesta. Jag blir lite mitt emellan våra förare och vår administration och för mig är det viktigt att alla känner sig värdefulla, att vi jobbar tillsammans och alla lägren förstår varandra, säger han. Det gäller för Mattias att vinna förtroende på alla plan i organisationen.
– Utmaningen är att få alla att se att jag är neutral, sen kan jag ju självklart fånga frågor som jag driver internt, säger han. En annan utmaning är att förändringar inte alltid går lika fort som medarbetarna önskar.
– Någon kanske säger att de vill ha micro i sin lastbil och de tänker att de ska få det på en gång. Men vissa frågor tar över ett år att lösa eller att få svar på. Då gäller det att återkoppla och få medarbetaren att förstå varför det tar tid, säger han.
Stora steg framåt
Mattias menar att man tagit stora steg framåt de senaste åren inom arbetsmiljöarbetet på företaget. Framgångsfaktorn enligt honom handlar om just kommunikation.
– Vi har faktiskt börjat prata om de här sakerna och det är då det händer bra saker, vi pratar om både psykisk och psykosocial arbetsmiljö. För fem år sedan visste ingen vad systematiskt arbetsmiljöarbete var. Och alla de här systemen som vi infört är viktiga att ha på plats, säger han.
En annan viktig sak är skyddsombuden.
– Vi har fått skyddsombud och fler har börjat organisera sig på de olika orterna. Det behöver vi om det här ska leva över tid, säger han.
Det gäller att vara ihärdig när man arbetar med arbetsmiljö.
– De här grejerna tar tid och vi ger inte upp. Man måste ständigt blåsa syre på elden annars slocknar den.
Tillbud är en viktig fråga
En fråga som Mattias har jobbat med att förbättra är tillbudsrapportering. Det har funnits en inställning att det inte hjälper att tillbudsrapportera. För att komma till rätta med underrapporteringen har företaget jobbat på flera fronter.
– Vi har infört verktyg som gör det enklare att rapportera, vi har pratat mycket om vad ett tillbud är och vi har sett till att alla får återkoppling. Det är viktigt och att man kan se vad som händer med ärendet under processen, säger han.
Man kan inte bli bästa kompis med alla
På ett stort företag finns många olika människor och viljor.
– Vi är ett tvärsnitt av svenska samhälle. Vi är kvinnor, män, olika åldrar, från olika länder med olika sexuella preferenser. Jag brinner för att skapa förståelse mellan människor, säger han.
Han menar att konflikter uppstår när man inte pratar med varandra.
– Vi jobbar olika och är olika. Huvudsaken är att vi respekterar varandra för dem vi är. Sen betyder inte det att vi behöver tycka och tänka lika i alla situationer och bli bästa kompisar för det, men vi måste respektera varandra och prata med varandra. Det fungerar inte att bli arg och otrevlig utan vi behöver skapa en attityd där vi är trevliga mot varandra, säger han.
Delaktighet är A och O
Mattias har också jobbat med att utveckla kontaktpersonernas roller på företaget. De rapporterar kontinuerligt på flera punkter. Till exempel: Hur funkar våra uppställningsplatser? Hur funkar terminalen? Hur funkar städning?
Handlar frågan om verkstad så tilldelas den verkstadschefen och så vidare. Medarbetarna får sedan veta om det hänt något i processen.
– Det handlar även här om kommunikation, att frågan som rapporterats in är med i processen. Då känner människor sig delaktiga.
Mattias tre tips för er som vill börja arbeta med arbetsmiljöfrågor på jobbet:
- Börja prata om arbetsmiljö – Börja prata om arbetsmiljöfrågor, både psykiska och fysiska. Då sprids kunskapen inom företaget och alla förstår att det är viktigt
- Starta med SAM – Påbörja det systematiska arbetsmiljöarbetet och sätt upp strukturer och system.
- Tillbudsrapportering – Se till att tillbudsrapporteringen fungerar så att du kan fånga upp sådant som knakar i företaget.
.
Jenny Edvardsson, assisterande butikschef och skyddsombud, på Circle K Brändåsen, berättar om sitt engagemang för en bättre arbetsmiljö.
Vilka frågor brinner du mest för?
– Jag brinner för att alla ska ha en trygg och säker arbetsplats. Att alla ska trivas på jobbet, känna sig trygga och veta att det finns stöttning om man behöver.
Hur blev du skyddsombud?
– Jag var engagerad på min tidigare arbetsplats och blev tillfrågad om jag inte ville ställa upp även här. Jag tvekade inte för jag tycker att de här frågorna är så viktiga. Både när det gäller psykisk och fysisk arbetsmiljö. Att vi har bra skor, att man lyfter rätt. Vi lyfter rätt mycket tunga saker varje dag. Och det är viktigt att man inte glömmer att man kan sätta sig ner och ta pauser.
Har du lyckats förändra något som du är stolt över?
– Jag har lyckats påverka väldigt mycket. Jag har bland annat sett till att alla skyddsombud träffas ihop med ledningsgruppen en gång varje kvartal. Jag tycker det är bra att man engagerar skyddsombud på hela företaget. Jag tror det är viktigt med möjligheten att prata med andra i samma roll och höras längst upp i ledningen. Det var bra uppslutning på mötet sist!