Stort behov av flygteknisk personal – kan få konsekvenser i hela branshen
Bristen på flygteknisk personal är fortsatt stor. Framför allt saknas flygplåtslagare och flygtekniker med elkompetens. Om den trenden fortsätter kan det få allvarliga konsekvenser för hela flygbranschen.
I rapporten Trendindikator Flyg 2025–2028 har TYA undersökt behovet av flygteknisk personal. Enligt de företag som svarat – bland andra SAS, Försvarsmakten och Svenskt Ambulansflyg – ser framtiden oroande ut. Trots att läget har stabiliserats något sedan den senaste undersökningen från 2022 är bristen fortfarande mycket stor.
Om statistiken
Frågorna om kompetensförsörjningsbehovet är ställda till samtliga företag som har Part 145-certifiering enligt Transportstyrelsen samt ytterligare företag med flygteknisk personal. Av 33 tillfrågade företag svarade 29 på enkäten, däribland SAAB, SAS, Norwegian, BRA, Försvarsmakten och Svenskt Ambulansflyg. Undersökningen genomförs vart tredje år. Datainsamlingen till 2025 års undersökning genomfördes från början av mars till mitten av april 2025. 2 TYA samarbetar i denna undersökning med Statisticon, statisticon.se
Knut Lövgren, stationschef på Norwegian Tekniska, Arlanda flygplats.
”Hela branschen ser brist på plåtslagare”
Det råder brist på flygtekniker i Sverige, särskilt på personer med kompetens inom plåt och komposit. Det berättar Knut Lövgren, stationschef på Norwegian Tekniska, Arlanda flygplats. Han menar att branschen behöver engagera sig mer för att säkra framtidens kompetens.
Tidigare genomfördes tungt underhåll på flygplan i Sverige, så kallade C- och D-checkar. Med några års mellanrum monterades planen ner till minsta beståndsdel för att servas, repareras och sättas ihop igen. En stor del av arbetet handlade om att åtgärda korrosion och plåtskador. I dag görs det här underhållet utomlands, vilket har lett till att Sverige tappat kompetensen att hantera strukturella skador på flygplan.
– Hela branschen ser en brist på plåtslagare. Det krävs mycket praktik för att klara jobbet och många erfarna har gått i pension. Dessutom är det inte ett heltidsjobb att laga plåt och komposit – vår personal arbetar med vanliga teknikeruppgifter och ägnar sig åt plåtskador vid behov. Man behöver alltså vara både flygtekniker och plåtslagare, säger Knut Lövgren.
Intervjun fortsätter här
Vilka andra utmaningar ser ni när det gäller kompetensförsörjning?
– Vi har generellt svårt att hitta flygtekniker. Helst vill vi anställa färdiga tekniker med erfarenhet av de flygplanstyper vi arbetar med – men det finns inga. Istället rekryterar vi många direkt från yrkeshögskolan. Den stora utmaningen är att alla behöver minst två års intern praktik innan de kan utbildas vidare och få typcertifikat.
Vad gör ni för att attrahera flygtekniker?
– Vi försöker synas mer i skolorna, deltar på branschdagen i Västerås och är med i branschråd tillsammans med skolor och TYA. Men vi är ofta ensamma från branschen på de här träffarna. Det skulle vara mycket mer effektivt om fler företag deltog. Många klagar på att det är svårt att hitta folk att rekrytera, men ändå engagerar de sig inte i att lösa problemet.
Hur jobbar ni med praktikanter?
– Vi har avsatt en av våra tekniker på heltid för att ta hand om praktikanterna. Han introducerar dem och ser till att de får en bra start. Det har gjort stor skillnad. Praktikanterna säger att de är jättenöjda med att ha en dedikerad handledare. För oss är det avgörande. Och det är viktigt att de som kommer till oss tycker att jobbet är roligt.
Det finns ingen annan väg än att vi själva fyller på marknaden underifrån.
Ni tar emot både gymnasie- och YH-praktikanter – vad är skillnaden?
– Studenterna från YH är mycket bättre förberedda. APL-eleverna har alldeles för lite praktisk erfarenhet – vissa kan knappt använda en skiftnyckel. Vi har lyft det här med skolorna och tror att de har tagit till sig kritiken. Men det finns såklart undantag: Vi hade till exempel en APL-elev som var väldigt lovande – han fick sommarjobb hos oss två år i rad efter studenten och har nu fått fast anställning, samtidigt som han går sista terminen på yrkeshögskolan.
Vad betyder gymnasieskolans flygteknikutbildning för branschens framtid?
– Den är fortsatt jätteviktig – annars får vi ingen personal alls. Men det behövs mer praktisk träning på skolan innan eleverna kommer ut till oss. Skolorna har lovat att göra ett bättre urval av APL-elever, så vi hoppas att det blir bättre framöver. Vi tar gärna emot intresserade och målinriktade ungdomar.
Stor efterfrågan på plåtkompetens
Bristen på flygteknisk personal är fortsatt stor i branschen – framför allt saknas personal med plåt- och kompositkompetens samt el- och avioniktekniker. Det framgår av TYAs sjätte Trendindikator för flygbranschen som visar på kompetens behovet bland flygmekaniker och flygtekniker.
Läget i branschen har stabiliserats något sedan vår förra undersökning 2022. Då var bristen på flygteknisk personal mycket stor till följd av flygets återstart efter pandemiåren. I dag är bristen fortfarande stor, även om den minskat något. Som främsta anledningar till rekryterings-behovet anger företagen en utökning av verksamheten och pensionsavgångar, men även att medarbetare söker annat arbete, både i Sverige och utomlands.
TYA vill rikta ett stort tack till samtliga företag som deltagit i undersökningen.
I årets undersökning har vi också ställt frågor om behovet av annan personal inom flygtekniskt komponentunderhåll. Vi vet att ett flertal flygtekniska verkstäder även har denna grupp av anställda och att bristen även här är stor. Bland annat saknas det personal inom målning och lackering, samt motormekaniker.
Artikeln fortsätter här
Bristen på personal med plåt- och komposit-kompetens sticker ut. Hela 50 procent av företagen upplever en mycket stor eller stor brist på flygmekaniker med plåtkompetens. 84 procent av företagen upplever en brist på flygtekniker med plåtkompetens, medan 80 procent upplever en stor brist på tekniker med kompositkompetens. Även flygtekniker med elkompetens, så kallade el- och avionik-tekniker, råder det stor brist på.
Branschen är fortsatt mansdominerad. Av undersökningen framkommer att 8 procent av flygmekanikerna är kvinnor, medan enbart 3 procent av flygtekniker-na och annan personal inom flygtekniskt komponentunderhåll är kvinnor. TYA jobbar aktivt med att visa upp branschen för både tjejer och killar för att attrahera teknikin-tresserade av båda könen till flygtekniska yrken. Ett arbete vi behöver fortsätta med.
Utbildningen till flyg- och helikopter-mekaniker finns på sju gymnasieskolor och utbildningen till flygtekniker på sex yrkeshögskolor. Du kan studera till flygtekniker utan att ha genomgått gymnasiets flygteknikprogram. Att utbilda sig inom flygteknik är att satsa på ett framtidsyrke. Karriärmöjligheterna är många och den tekniska utvecklingen med alternativa drivmedel för flyg går på högvarv.
Vi på TYA är övertygade om att vårt arbete med att fortsätta attrahera personer till branschen, samt vårt samarbete med flygteknikskolorna, är viktigt för att säkra det framtida kompetensbehovet.
Fyra åtgärder för en stark svensk tillväxt inom flygtekniskt underhåll i Sverige
Flygtekniskt underhåll är avgörande för att helikoptrar och flygplan ska kunna lyfta, och för att samhället ska fungera. Utan flygmekaniker och flygtekniker stannar ambulans- och brandflyg, liksom transporter av mediciner, varor och människor. Vi har identifierat fyra områden där beslutsfattare, i samarbete med branschen, kan göra verklig skillnad. Här är TYAs förslag på åtgärder framåt:
1. Fler utbildningsplatser
Flygteknikutbildningen på gymnasiet och på Yrkeshögskolan är vägen till att få utbildad flygteknisk personal i Sverige. I dag räcker inte det svenska underlaget utan företagen letar personal utomlands för att klara kompetensbehovet. Vi behöver därför behålla antalet flygteknikskolor och öka antalet platser.
2. Praktik är avgörande för anställningsbarheten
För att elever som studerar flygteknik både ska kunna och vilja jobba kvar i branschen är praktikperioderna helt avgörande. Branschens engagemang i arbetsförlagt lärande (APL) och lärande i arbetslivet (LIA) spelar därmed en nyckelroll för att Sverige ska ha tillräckligt med flygteknisk personal att anställa i framtiden.
Artikeln fortsätter här
3. Ökat intresse att undervisa på flygteknikprogrammet
I dag brottas skolorna med att få lärare att stanna på utbildningarna. Duktiga, kompetenta och engagerade lärare är avgörande för elevernas lärande och utveckling. Får vi fler intresserade av att bli f lygtekniker och flygmekaniker kan vi efter några år även ha fler kompetenta yrkeslärare.
4. Ökad kännedom om flygteknik
Flygteknikbranschen behöver bli bättre på att marknadsföra sig. Kunskapen om yrket och utbildningarna är låg, både bland unga som ska välja gymnasieprogram och bland unga vuxna. Även yrkesväxlare har goda möjligheter till en spännande karriär inom området.