“Jag känner mig stolt när jag ser hur ungdomarna utvecklas”
Om man har det perfekta jobbet, ska man inte bara luta sig tillbaka och vara nöjd då? För lastbilschaufförerna Louise och Magnus är svaret ett rungande nej. Mitt i livet blev nyfikenheten på läraryrket för stor – vilket båda är väldigt glada över idag.
Behovet av kompetenta engagerade yrkeslärare är stort. Men att ta klivet från att vara yrkesverksam i transportbranschen till skolans värld – hur är det egentligen?
En som vet är Louise Sjöblom, som sedan augusti 2020 arbetar på Bergstrands gymnasium i Uppsala.
– Det är förstås en utmaning att koppla ihop sitt yrkeskunnande med skolvärlden. Men man måste inte ha koll på allt direkt, jag visste ingenting om till exempel Skolverket i början men jag lärde mig med tiden. Framför allt ska man inte vara rädd för att prata med ungdomar. Deras liv är så otroligt händelserikt idag och som lärare så utvecklar man en relation, har koll på dem, ser dem och lyssnar.
Ett fantastiskt möte som förändrade allt
Louise Sjöblom har själv gått på Transportprogrammet och startade sitt yrkesliv som lastbilschaufför och hamn- och stuveriarbetare i Kapellskärs hamn.
Där blev hon ansvarig för APL-eleverna och hon märkte snart att det blev lite extra kul på jobbet när hon lyckades förmedla sin kunskap till dem.
Engagemanget ledde så småningom till en plats i programrådet för gymnasieskolan, som representant för företagarna, i TYAs regi. Och där blev hon uppmanad att “praoa” på en transportskola.
– Det var ju bara två dagar på Vreta utbildningscentrum men jag kände direkt att jag var hemma i den miljön. Det mötet var fantastiskt.
Louise Sjöblom bestämde sig för att utbilda sig till yrkeslärare och lyckades kombinera sitt nya heltidsjobb på skolan med att plugga på Stockholms universitet på 50 procent.
En kovändning vid 50
Det finns olika vägar in i jobbet som yrkeslärare. För Magnus Wallon började det nya livet som lärare med ett vikariat på åtta veckor.
– Jag har jobbat med ungdomar genom idrotten, så det var inget nytt. Jag har också varit APL-handledare innan. Men jag hade aldrig tänkt tanken att bli lärare. Det var en kovändning för mig som nästan är 50 år.
Innan dess körde han kranbil på åkeri.
– Det var faktiskt ett magiskt jobb men så träffade jag min gamla lärare som sa att han skulle gå i pension och att han tyckte att jag skulle axla hans roll. Ju mer jag tänkte på det, desto mer kände jag: ”Varför inte?”
Nu har Magnus Wallon börjat studera för att bli behörig lärare. Han är anställd på heltid men arbetsgivaren har gått med på att han viker en dag i veckan till studier, som ligger på halvfart och distans.
– Som yrkeslärare på gymnasieskola har man ju förmånen att få jobba med ungdomar som valt detta själva, för att de tror på yrket. Det är lite skillnad från att vara högstadielärare tror jag.
Utvecklande för social förmåga
Louise Sjöblom har precis fått sin lärarlegitimation och trivs bra i sin nya yrkesidentitet. Att få ta del av elevernas aha-upplevelser i förarhytten när något hon har lärt ut fungerar för dem i praktiken är en av läraryrkets stora belöningar, menar hon.
Vad har du själv lärt dig i den här processen?
– Jag har lärt mig om att ta ansvar på en helt annan nivå än tidigare. Man utvecklar den sociala förmågan i blandade åldersgrupper, och lär sig att se på saker ur olika synvinklar. Det är bra att rannsaka sig själv också, man tänker ju efter mer än vad man gör till vardags ensam i sin lastbil.
Magnus Wallon fyller i:
– Man får veta otroligt mycket av eleverna eftersom man tillbringar mycket tid med dem när vi kör. Man bygger förtroende. Det gäller att hitta balans och lyssna på varandra. Jag känner mig stolt när jag ser hur ungdomarna utvecklas.
