Det bästa sättet att minska vibrationsexponeringen är att tänka efter redan när en ny arbetsuppgift planeras, när en arbetslokal utformas eller när ny arbetsutrustning ska köpas in. Förändringar man tvingas till i efterhand blir oftast dyra.

• Är arbetsuppgifterna där vibrationer förekommer nödvändiga, eller kan de begränsas? Kan material och gods placeras så att transportsträckorna minskas?
• Ett bra sätt att förebygga vibrationsskador är att utbilda i arbetsteknik. Används den körteknik som ger lägsta vibrationerna?
• Är arbetsställningarna lämpliga? Kan man undvika vridna rörelser för att minska skaderisken?
• Det är mest effektivt att begränsa vibrationen där den uppkommer. Är golvet i terminalen lämpligt för den truckkörning som planeras? Är transportlederna på arbetsplatsen plana så att vibrationerna vid körning med lastbil eller hjullastarna minimeras?
• Vibrationer som ändå uppkommer kan begränsas genom inköp att lämplig utrustning, till exempel fordon med god stols- och hyttdämpning. Ställ frågor till leverantören. Ställ krav!
• Vilka rutiner finns för städning och underhåll av lokaler? Jämna och städade golv har stor betydelse för vibrationsnivån vid truckkörning.
• Vilka rutiner finns för underhåll av utrustning? Bra underhållna fordon och maskiner ger mindre vibrationer. Golvskarvar och ramper ger skador på hårda truckhjul. Håll koll!
• Hur fördelas de arbetsuppgifter där vibrationer förekommer? En ökad arbetsväxling kan vara ett sätt att minska vibrationsexponeringen till acceptabla nivåer för de enskilda arbetstagarna.

Om arbetstagare utsätts för vibrationer i arbetet ska arbetsgivaren genomföra en riskbedömning. Som en del i riskbedömningen ska den dagliga vibrationsexponeringen uppskattas.

För att kunna göra en uppskattning av den totala dagliga vibrationsexponeringen måste:
- arbetsuppgifter där vibrationsexponering förekommer identifieras.
- exponeringstiden för de olika arbetsuppgifterna beräknas för en normal arbetsdag.
- vibrationsnivån vid de olika arbetsuppgifterna fastställas.

Uppskattningen av vibrationsnivån kan bygga på data från tidigare mätningar vid likartade arbetssituationer eller information från maskin/fordonstillverkaren. Om vibrationsexponeringen inte kan bedömas utifrån denna typ av uppgifter kan mätningar vara nödvändiga. Det ska framgå av riskbedömningen på vilket sätt uppskattningen gjorts. Uppskattningen ska göras av en sakkunnig person.

Förutom en uppskattning av den dagliga vibrationsexponeringen ska det utredas om det finns andra förvärrande omständigheter. (Bl.a. vibrationer med högt stötinnehåll, dåliga belastningsergonomiska förhållanden, speciellt känsliga arbetstagare t.ex. med tidigare rygg- eller nackskador)

Riskbedömningen ska leda fram till ett avgörande om arbetsförhållandena är acceptabla eller om åtgärder måste vidtas.

Vägledning vid riskbedömning finns bl.a. i "Vibrationsguiden – helkroppsvibrationer" från Prevent och "Vibrationer – hur du minskar risken för skador" från Arbetsmiljöverket.

Vid beräkning av den dagliga vibrationsexponeringen kan "Exponeringskalkylatorn" på Umeå Universitets webbsida om vibrationer vara till nytta.

Se under fliken "Mer hjälp".

Om riskbedömningen visar att en eller flera arbetstagare riskerar att skadas p.g.a. vibrationsexponering krävs åtgärder för att minska riskerna för skador. Om gränsvärdet överskrids måste åtgärder genomföras omedelbart för att sänka exponeringen under gränsvärdet.

De arbetstagare som enligt riskbedömningen riskerar skador ska dessutom informeras och utbildas om riskerna samt erbjudas medicinsk kontroll.

Det är viktigt att planering av åtgärder görs i samverkan mellan arbetsgivare, skyddsombud och berörda arbetstagare.

När det gäller risken för skador påverkar vibrationernas storlek mer än tiden man utsätts. Exempelvis innebär en halvering av vibrationernas storlek att vibrationsexponeringen sänks med 50 procent, medan en halvering av tiden bara ger en minskning med ca 30 procent.

Försök därför i första hand minska vibrationsnivån. Om åtgärderna inte räcker för att sänka vibrationsexponeringen tillräckligt måste den tid som arbetstagaren utsätts för vibrationerna begränsas genom till exempel arbetsväxling.

Kontrollfrågor att ställa:

• Kan körtekniken förändras så att den dagliga vibrationsexponeringen minskas?
• Kan golvet i lokalen förbättras?
• Kan städningen bli effektivare?
• Kan skarvar mot till exempel lastbryggor utjämnas?
• Kan hjulen på truckarna bytas ut mot andra som ger lägre vibrationsnivåer?
• Kan körhastigheten sänkas?
• Kan slitna truckar ersättas med nya med lägre vibrationsnivåer?
• Kan underhållet av truckarna förbättras?
• Kan transportleder jämnas ut eller ges annan beläggning?
• Kan alternativa transportvägar väljas?
• Kan förarsäten justeras för att få bättre vibrationsdämpning?
• Kan fordon med bättre vibrationsdämpning införskaffas?
• Kan utbildning i bättre kör- och arbetsteknik minska vibrationsexponeringen?
• Kan arbetsmomenten som ger höga vibrationer begränsas? Exempelvis genom en förändrad – uppläggning av arbetet eller disponering av lokalerna?
• Kan flera personer dela på arbetsuppgifter som ger högre vibrationsexponering?

Oavsett vilka åtgärder ni väljer att genomföra behöver dessa följas upp, för att se om de gett avsett resultat.

(Pdf-fil ”Kontrollfrågor”)

För att göra en uppskattning av vibrationsexponeringen behövs en sakkunnig person. Finns det ingen sakkunnig på ert företag behöver ni anlita extern hjälp. Mer hjälp med riskbedömning, uppskattning, mätning och åtgärder kan ni få om ni vänder er till företagshälsovården eller en vibrationskonsult. Förslag på vart ni kan vända er finns under ”Mer hjälp”. Läs även mer under ”Regler”.